Berättelserna från fjolårets sommar förskräcker. I fjol tvingades man stänga ett våningsplan på kirurgen för att personalen inte räckte för att bemanna alla vårdplatserna. Vid en oanmäld inspektion upptäckte Inspektionen för vård och omsorg då att patienterna placerats i korridorer och förråd och försetts med grytlock i stället för larmknappar för att påkalla personalens uppmärksamhet.
Än är bemanningen inför årets sommar inte löst. Just nu pekar det mot ett sämre läge under årets sommar jämfört med fjolårets krissommar. Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör, säger att de senaste rapporterna från sjukhuset indikerar att mellan 15 och 20 färre vårdplatser kan hållas öppna än i fjol.
– Men jag vet inte hur det såg ut i fjol vid den här tiden. Så jag kan inte säga om utgångsläget är bättre eller sämre än förra året, säger Mikael Köhler.
Akademiska sjukhuset har vidtagit flera extraordinära åtgärder för att lösa sommarbemanningen, bland annat med en extra ersättning till anställda som flyttar en semestervecka samt att läkarstudenter får arbetsuppgifter som normalt utförs av sjuksköterskor och undersköterskor.
Än så länge har detta inte räckt. Mikael Köhler säger dock att det är normalt att man på sjukhuset jobbar med sommarbemanningen ända in i kaklet.
På Vårdförbundet är Kristian Hjertén, ordförande för Uppsalaavdelningen, kritisk till att underläkare ska göra sjuksköterskornas jobb.
– Det handlar i grund och botten om att man underminerar professionerna vid sjukhuset, säger Kristian Hjertén.
Det här är ju en åtgärd som ska göra så att dina medarbetare ska få ut sin semester. Är inte det bra?
– Tidigare har det visat sig att underläkarna behöver mycket handledning. Och de som får handleda dem är sjuksköterskorna, som förutom sitt eget jobb även får hjälpa underläkare som ska göra sjuksköterskeuppgifter. Det kan se bra ut på papperet. Men det blir en högre belastning för sjuksköterskorna, säger han.
I stället tycker Kristian Hjertén att man från sjukhusets sida borde ha börjat med sommarbemanningen mycket tidigare för att se var det kan finnas kritiska bemanningsluckor.
– Det är på tok för sent att komma med det i mars. Vi har en rutin att sjukhuset ska komma in med semesterlistorna i slutet av mars så har tid att kontrollera att det inte blivit fel för några medarbetare. Men den följs inte. Det är fortfarande verksamheter som inte har kommit in med sina listor, säger han.
Hur många sjuksköterskor som nappat på erbjudandet att flytta sin semester är inte klart än, enligt HR-avdelningen. Det handlar om särskilt kritiska avdelningar som vårdavdelningar med dygnet runt-vård, operation, akutsjukvård, förlossningen samt intermediär- och intensivvård. Kristian Hjertén säger att det för många är lockande att kunna sälja en eller flera semesterveckor och få bra betalt för det. Men det finns fallgropar.
– Problemet är att vi ser att det finns fall där medarbetare inte får ut all sin semester under övrig tid på året. Och då får man inte den återhämtning man behöver, säger Kristian Hjertén.
UNT har sökt företrädare för HR-avdelningen och sjukhusledningen, men ingen har velat ställa upp på en intervju. Karouk Said, biträdande sjukhusdirektör, svarar i ett mejl att det är en utmanande situation men att han inte vill lämna ut information om sjukhusets kapacitet av säkerhetsskäl.