Artificiell intelligens, ofta kallat bara AI, blir en allt vanligare del av våra liv. I dag finns sådant som självkörande bilar, maskiner inom vården som läser röntgenbilder eller analyserar EKG, och nyhetsartiklar skrivna av robotar – allt möjligt med hjälp av AI.
För ett år sedan skrev universitetet under ett avtal med finansmanen Anders Wall och Beijerstiftelsen om 15 miljoner kronor i stöd för en särskild AI-professur. Nu har Thomas Schön, redan verksam vid universitetet, utsetts till den första professorn.
Du har till studenttidningen Ergo sagt att vi människor kan bli som dagens hästar på grund av AI. Hur menar du?
– I dag använder vi inte hästar till någonting produktivt, utan har dem för nöje. Ändå är de fler än någonsin. Så kan det bli med oss människor också om AI tar över. Men det är sagt mest som en skojig liknelse, som jag lånat från en vän i branschen. Att AI skulle ta över kommer inte hända än på mycket länge om det ens händer. Men en idé med AI är ju att datorerna tar över sysslor från människan som då får tid över till annat.
Thomas Schön har nu uppdraget att bygga upp ett tvärvetenskapligt nav vid Uppsala universitet, för AI i forskningen. Det ska ligga i Carolinabiblioteket.
Varför där?
– Vi ville finnas på en neutral och trevlig plats, där alla känner sig välkomna. Vi kommer att vara ett 30-tal personer och tanken är att forskare kommer hit under en utbytesperiod och sedan återvänder till sin institution. På så sätt sprider vi snabbt kunskapen om AI.
Vad blir dina viktigaste uppgifter som den första Beijerprofessorn?
– Att arbeta för att universitetet fortsätter att bygga upp ordentlig grundforskning, att AI kommer med i utbildningarna, samt att vi kommer i gång med vårt tvärvetenskapliga labb. På Uppsala universitet finns en sådan styrka i bredden och vi ska samla såväl tekniker, som jurister, medicinare, naturvetare och andra.
Finns det bara möjligheter med AI? Kan du känna oro?
– Jag ser absolut inte bara möjligheter. AI kan användas för både bra och dåliga saker. Det är därför vi ska ha exempelvis samhällsvetare och filosofer som kan titta på vad vi skapar egentligen, och vad det gör med oss.
– Men jag tycker att utvecklingen ofta beskrivs väl dramatiskt. Och det finns inget alternativ att stå utanför. Inte minst för näringslivet är det vitalt att Sveriges satsar.