Trasig spindeltrådsmaskin gav ny upptäckt

En lampa som störde SLU-forskarnas spindeltrådsmaskin ser ut att ha lett till ett nytt forskningsgenombrott. Ett användningsområde för upptäckten kan vara att återskapa trasig kroppsvävnad.

Professor Anna Rising har länge intresserat sig för spindlarnas produktion av sin superstarka tråd. Nu har de använt proteinet bakom tråden för annat än att spinna en tråd.

Professor Anna Rising har länge intresserat sig för spindlarnas produktion av sin superstarka tråd. Nu har de använt proteinet bakom tråden för annat än att spinna en tråd.

Foto: Niklas Skeri

Uppsala2022-08-16 12:00

UNT har tidigare berättat om framgångar för forskarna bakom spindeltrådsproduktionen på SLU i Uppsala och vid Karolinska institutet. Nu ser en tillfällighet ut att ha tagit forskningen vidare i en annan riktning än planerat. 

Upptäckten skulle kunna användas exempelvis vid rekonstruktion av trasig vävnad i kroppen eller för tillverkning och distribution av läkemedel.

undefined
Spindeltrådstillverkningen på SLU, här förevisad av Benjamin Schmuck, post dok, och professor Anna Rising, har sett flera genombrott.

Det var när produktionen i spinnmaskinen plötsligt stod stilla och det inte gick att spinna tråd som upptäckten gjordes. Det lösliga protein som trycks ut genom ett tunt rör och bildar en tråd, klumpade i stället ihop sig och satte igen röret. 

– Efter en vecka av stor frustration insåg min doktorand Tina Arndt att förklaringen var en lampa som lyste och värmde upp proteinlösningen. Det visade sig bilda en gel vid 37 grader. Hon är smart och insåg att det här kunde vara något användbart, säger Anna Rising. 

En gel av det här slaget kan vara användbar på många sätt, särskilt som den kan bära protein och enzymer som kan ha viktiga funktioner i kroppen. I och med att det bara krävs kroppstemperatur för att åstadkomma gelen behövs inga starka kemikalier, inte UV-ljus, eller hög temperatur, sådant som ofta tar bort funktionen i ett protein eller ett enzym som behöver föras in i kroppen. 

– Vi kan helt enkelt på ett snällt sätt bilda en gel med väldigt hög koncentration av målprotein, som kan utföra saker i kroppen, säger Anna Rising. 

Hon ser flera tänkbara användningsområden.

– På lite längre sikt tror jag att injicerbara geler som fyller ut defekter kan bli mycket användbara inom regenerativ medicin, alltså konstruktion av trasig vävnad. Vi har inte visat det i studier än, men vi kan odla celler i de här gelerna. 

Forskarna har nu publicerat en studie i den vetenskapliga tidskriften Nature communications, där de just visar att de kan länka aktiva protein till gelen – med funktionen kvar.

undefined
Professor Anna Risings intresse för spindeltråd syns till och med runt halsen på henne - som ett smycke.

Även när det gäller spindeltrådsproduktionen tar forskarna steg framåt. I höst ska produktion av proteinet som spinns till tråd testas i större skala i vid Testa center i Uppsala, som stat, universitet och näringsliv står bakom.

– Där finns en 200-literstank som vi ska använda. Med anslag från Europeiska forskningsrådet har vi också köpt en spinnmaskin där vi ska spinna flera trådar samtidigt och göra ett garn, säger Anna Rising.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!