Enligt preliminära siffror röstade 57,7 procent av Uppsalaborna i EU-valet. I folkomröstningen, som hölls samtidigt, röstade 49 procent.
Väljargrupperna skiljer sig dock något. Eftersom man inte behöver vara svensk eller tidigare EU-medborgare för att rösta i folkomröstningen (men måste det i EU-valet) har drygt 14 000 fler kommuninvånare rösträtt i folkomröstningen.
Att 43 procent av de som röstade valde att rösta blankt i folkomröstningen är ovanligt. Det säger Johan Wänström, statsvetare och lektor vid Linköpings universitet, som har tittat närmare på folkomröstningar i nutid och historiskt.
– Att 43 procent röstade blankt är en väldigt hög siffra, det hör inte till vanligheterna. Jag ska inte säga att det aldrig hänt tidigare men jag kan inte komma på något annat exempel, säger han.
Ska man tolka den stora andelen blankröster som att oppositionens rösta blankt-kampanj lyckades?
– Det kan mycket väl vara så, men jag kan inte säga att så är fallet. Det kan ju potentiellt sett också vara så att de som röstade blankt hade gjort det även om oppositionen inte hade drivit en sådan kampanj. Om man upplever att man inte förstår vad frågan och/eller svarsalternativen handlar om så kan man ju ha röstat blankt när man ändå är i röstlokalen för att rösta i EU-valet.
Den stora gruppen väljare, konstaterar Johan Wänström, är fortfarande de som inte röstat alls.
Av de cirka 194 000 Uppsalabor som fick rösta i folkomröstningen valde alltså 95 000 att rösta – drygt 98 000 valde att inte göra det.
– Proportionerna för mig är tydliga: mer än hälften har inte röstat alls och tycker inte att det är viktigt att ta ställning i den här frågan. Och av de 49 procent som har röstat, har nästan hälften sagt att de inte tar ställning. Så andelen som faktiskt tar ställning är ju lite drygt en fjärdedel. Jag tycker det finns fog att fundera på vad resultatet egentligen säger, säger Johan Wänström.
Finns det någon gräns där valdeltagandet blir för lågt?
– Det finns ingen magisk gräns. I Örkelljunga hade de 32,8 procents deltagande, säger Johan Wänström och hänvisar till en av de sju andra kommunala folkomröstningar som hölls i landet i år.
– Där tycker jag man verkligen får fundera på om resultatet är något att ta hänsyn till.