Johan Wänström är statsvetare och forskare vid Linköpings universitet. Han tycker att frågan som ställs i Uppsalas folkomröstning 9 juni inte är så tydlig. "Men inte helt obegriplig heller."
Folkomröstningen som ska hållas i Uppsala på valdagen kritiseras för att vara otydlig och ett spel för gallerierna. Kritiken kommer från såväl partier i opposition som väljare.
I år ska sju olika folkomröstningar hållas i svenska kommuner på valdagen (se faktaruta). Uppsala är en av dem.
De flesta har kommit till tack vare ett folkinitiativ, det vill säga att medborgarna lyckats samla namnunderskrifter från minst tio procent av den röstberättigade befolkningen i kommunen. I Uppsalas fall är det politiker som beslutat att det ska hållas en folkomröstning.
Johan Wänström är statsvetare och forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet. Han har tittat närmare på folkomröstningar, både sådana som hålls i modern tid och historiskt.
Han är tyst en stund i telefonen när jag läst upp frågan som står på valsedeln. Sedan tar han sats.
– Min uppgift är ju inte att kritisera politiker i olika kommuner, det här är ändå en hyfsat klar frågeställning rent semantiskt, säger han och lägger till:
– Men om folk tror att den handlar om något mer än själva frågan blir kontexten oklar. Jag har förstått att det är många som anser att det pågår något slags politiskt spel i kulisserna, där inte ens styret som skickat ut frågan är helt överens om folkomröstningen egentligen behövs. Är det så kan väljarna tappa förtroendet för processen.
Initiativet till att folkomrösta om bostadsbyggandet togs av det politiska styret.
Johan Wänström menar att det kan spä på politikerföraktet. Hur frågan är formulerad kan ha betydelse för hur många som väljer att rösta. Han tar ett exempel från en plats han bott på, Trosa. Där folkomröstade man om kommunen skulle tillhöra Stockholms eller Södermanlands län. Över 60 procent tog sig an uppgiften och resultatet blev att Trosa förblir sörmländskt.
– En rak och enkel fråga som har förutsättning att få ett rakt svar. Blir det för krångligt tenderar folk att strunta i valet, säger han.
Till Uppsalas fråga följer en 11-sidig förklaring som ska göra själva frågan mer begriplig. Hur många som faktiskt plöjer den innan de bestämmer sig är oklart.
– Ett underlag är bra, men det förtar inte det faktum att frågan som står på valsedeln ändå måste vara konkret och koncis. I Uppsalavarianten är den inte helt tydlig, men inte obegriplig heller, säger Johan Wänström.
Han säger att han sett värre formuleringar, och att det finns andra parametrar än semantik som styr. Frågan måste kännas relevant för medborgarna.
– En av de sämre, åtminstone om man ser till valdeltagandet, var nog när Strängnäs skulle rösta om en ny skolorganisation i centralorten. I den deltog 17 procent av de röstberättigade, och det får ju ses om ett haveri, säger han.
Folkomröstningen i Uppsala handlar om bostadsbyggande. Men oppositionen gillar inte frågan utan förespråkar att rösta blankt.
Vanligaste ämnet för folkomröstningar som redan ägt rum handlar om infrastruktur, näst vanligast är skolnedläggningar.
En folkomröstning är rådgivande och forskning visar att politikerna följer resultatet i knappt hälften av de omröstningar som hållits hittills.
– Om frågan ställs tidigt i processen är chansen större att politikerna tar hänsyn till resultatet efteråt. Men just infrastrukturfrågorna är komplexa. Här ska ju politikerna väga intressen och behov mot varandra och sedan fatta ett balanserat beslut. Då blir det svårt att isolera en del som man sedan kan ställa en rak fråga till folket om, säger Johan Wänström.
Frågan handlar om bygga mer eller mindre i bland annat Skyttorp, en av de orter som pekas ut längs Ostkustbanan.
Folkomröstningen äger rum den 9 juni, i samband med EU-valet.