Forskare: Samarbetet mellan moskéer och samhället ökar

I och med att med att välfärdsstaten försvagats har Sveriges moskéer klivit fram och tagit en mer aktiv roll i samhället. Det säger islamforskaren Simon Sorgenfrei.

"Myndigheterna tar ibland hjälp av muslimska församlingar för att nå ut, exempelvis som vid vaccineringarna under pandemin", säger Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap.

"Myndigheterna tar ibland hjälp av muslimska församlingar för att nå ut, exempelvis som vid vaccineringarna under pandemin", säger Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap.

Foto: Julia Koch Anna Hartvig

Uppsala2022-12-18 05:00

– Samverkan mellan moskéer, myndigheter och civilsamhället är inget nytt men har blivit vanligare. Det handlar om samarbete i krissituationer men även om ett långsiktigt förtroendeskapande arbete där församlingarna vill bidra till en positiv utveckling. 

Det uppger Simon Sorgenfrei som är professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola där han främst forskar om islam.

Som exempel då samhället tagit hjälp av moskéer nämner han vaccineringarna i utsatta områden under pandemin då sjukvården samarbetade med muslimska församlingar för att nå ut.

undefined
"Många tror att muslimer i Sverige är mer religiösa än andra grupper. Men det är snarare tvärtom", säger islamexperten Simon Sorgenfrei.

Enligt Simon Sorgenfrei pekar forskning på att civilsamhället, bland annat trossamfund, får ta ett större ansvar då välfärdsstaten i viss mån dragit sig tillbaka eller inte räcker till i exempelvis socioekonomiskt svaga områden.

– Jag tror vi kommer få se mer av att aktörer som moskéer, föreningslivet, fastighetsägare och andra arbetar ihop med myndigheterna, säger han.

Simon Sorgenfrei uppger att de muslimska församlingarna, i likhet med Svenska kyrkan, tappar medlemmar, inte minst bland den unga generationen.

undefined
Under bråken kring den danske politikern Rasmus Paludan blev det tydligt att polisen stärkt sin relation till de muslimska församlingarna, menar Simon Sorgenfrei. På bilden poliser vid moskén inför ett av Paludans besök i Uppsala 2022.

– Många muslimer bor i områden med gängkriminalitet och sociala problem. Det finns en oro att de yngre ska dras in i problem kopplade till detta vilket är en orsak till församlingarnas engagemang för samhället.

Simon Sorgenfrei har studerat hur polisen och moskéerna samarbetade när den danske politikern Rasmus Paludan var i Sverige för två år sedan med ett uttalat mål att skända islam.

I Malmö blev det upplopp och inför att Paludan sedan skulle komma till Stockholm etablerade polisen tät kontakt med bland annat moskén i Fittja. I Stockholm gick det relativt lugnt till och enligt polisen var en viktig orsak just det nära samarbetet med de muslimska församlingarna. Även i Uppsala har polisen beskrivit att insatser från moskéns volontärer hade en dämpande effekt vid Paludans demonstrationer tidigare i år.

undefined
Rasmus Paludan skapade upprörda känslor bland muslimer i Sverige. Här är han iklädd hjälm på en bild från Luleå. Arkivfoto.

– Polisen har stärkt sin relation till de muslimska församlingarna, något som blev tydligt under bråken kring Paludan, konstaterar Simon Sorgenfrei.

Islam och andra religiösa inriktningar samarbetar sedan länge med det övriga samhället. Det hänger samman med att Myndigheten till stöd för trossamfund sedan 1970-talet ger bidrag till olika församlingar. I villkoren anges att församlingarna ska upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värderingar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!