Flera personer dömdes till långa fängelsestraff efter upploppen i Örebro den 15 april sedan de attackerat poliser.
Rasmus Paludan ställde upp i det svenska riksdagsvalet med sitt parti Stram Kurs, som bland annat är emot islam och vill stoppa invandring från icke-västliga länder. Paludan har tidigare förklarat att syftet med mötena i Sverige har varit att föra ut politiken och att skapa möjlighet till dialog.
Den 15 april kom Rasmus Paludan till Örebro för att hålla ett påstått valmöte. Det hela urartade snabbt när en rasande folkmassa på 200-300 personer gick till attack mot polisen.
Under rättegången mot några personer som låg bakom upploppet vittnade flera poliser. "Himlen blev svart av föremål som kastades", sa en av dem som bombarderades med stenar, tegelstenar, cyklar och grenar.
Poliser sköt varningsskott men det gav ingen effekt, och flera berättade att de slogs för livet. "Ramlade någon polis kom människor dit och sparkade mot huvudet och kroppen", berättade en annan polis. Slutligen tvingades de fly. "Jag är helt säker på att poliser dött om någon blivit kvar", vittnade en av dem som angreps.
"Himlen blev svart av föremål som kastades", berättade i domstolen en av de poliser som attackerades under upploppen i Örebro den 15 april.
Under upploppet i Örebro fick 71 poliser fysiska skador och fyra polisbussar eldades upp. Vid Paludans turné under påskhelgen utsattes poliser för liknande attacker i bland annat Norrköping, Linköping och Trollhättan.
14 maj greps den här mannen när han försökte störa Rasmus Paludans demonstration på Österplan nära Vaksala torg.
Den första maj, ett par veckor efter påskupploppen, dyker plötsligt Rasmus Paludan upp utanför moskén i Löten i Uppsala. Stämningen är högt uppskruvad.
Rasmus Paludan har flera gånger kommit till moskén i Löten i Uppsala.
Rasmus Paludan försöker sätta eld på Koranen men det sprider sig blixtsnabbt att han är där. "Plötsligt blev det rusning ut från moskén med människor som sprang över vägen", berättar ett ögonvittne för UNT.
Paludan kastar sig in i en bil med en folkhop efter sig. Ett par personer hoppar upp på fordonet men lyckas inte stoppa Paludan som undkommer med en hårsmån.
Rasmus Paludan var ytterst nära att fångas in av rasande personer när han kom till Uppsalas moské i Löten den första maj men lyckades fly i den här bilen.
Sedan följer en rad Paludan-besök i Uppsala. Den 14 maj står han nära Vaksala torg med en publik på 200 människor. När han sätter eld på Koranen försöker några upprörda personer att välta kravallstaketen men stoppas av ett massivt polisuppbåd. Massan skriker och de mest aggressiva får hållas i schack med pepparsprej.
Ridande polis fanns på plats vid Paludans möte på Österplan i Uppsala 14 maj. På bilden grips en man som uppträtt störande.
Men därefter händer något. Nästa gång han kommer till Uppsala har ett smygande ointresse vuxit fram. Den 4 juni är han på Vaksala torg men då har bara ett 50-tal åhörare slutit upp. ”Det är inte så många som har kommit hit”, konstaterar Paludan som inte ens bryr sig om att elda Koranen. Flera troppar av innan mötet är över och poliserna står sysslolösa.
Den 4 juni pratade Rasmus Paludan på Vaksala torg. Jämfört med hans föregående besök hade åskådarskaran då minskat.
När Paludan anländer vid Uppsalamoskén den 21 augusti har åskådarskaran krympt till ett 30-tal personer. Han kastar Koranen i backen några gånger men det utlöser inga större reaktioner.
Den senaste påhälsningen sker 26 augusti, även nu vid moskén. "Muslimer vill bli knullade i röven av kristna", ropar Paludan, en fras som upprepas gång på gång. Flera representanter för moskén går runt i gula västar och försöker dämpa åskådarnas känslor.
Personer från Uppsalamoskén gick omkring bland besökarna vid Paludans demonstration 26 augusti och försökte gjuta olja på vågorna.
– Det dök upp några killar som verkade arga, berättar UNT:s reporter Johan Heimer som var på plats. "Vi har mackor, kom in och fika med oss i moskén istället", sa männen med gula västar. En eller två började skrika slagord men lugnades ner. Vid sidan av det förekom inga skärmytslingar. Paludan var helt ignorerad, noll personer lyssnade på honom.
Den 26 augusti var Paludan vid Uppsalamoskén. Intresset för honom hade då falnat rejält.
Borta var de rasande folkmassorna och kvar fanns bara en ensam man med megafon som ingen ville lyssna på. Hur kunde känslorna så plötsligt ebba ut?
En septemberdag besöker UNT moskén i Uppsala där en frid vilar över den stora bönesalen. I ett litet kontorsrum tas vi emot av Islamiska föreningens vice ordförande Yaser Abu Jheisheh. Han säger att han inte med ord kan beskriva hur illa han som muslim tog vid sig av Paludans kränkningar.
"Jag sa åt folk: 'Du får höja rösten mot Paludan men du får inte ta till våld'", berättar Yaser Abu Jheisheh som är vice ordförande i Islamiska föreningen i Uppsala.
– Det var en sådan chock! Föreställ dig att någon ställer sig utanför ditt hus, skriker fruktansvärda saker om dina barn och eldar upp bilder på dem, säger Yaser Abu Jheisheh.
Han berättar att moskén jobbade intensivt för att förmå Uppsalas muslimer att inte låta sig provoceras.
Mannen i randig tröja åtalades för blåljussabotage efter Paludans besök vid Uppsalamoskén den 1 maj. Enligt åtalet slog han på polisbilen.
– Imamen sa åt våra medlemmar att polisen inte håller med Paludan men att han har yttrandefrihet och att polisen enligt lag är tvungen att skydda honom. Vi sa åt människor att strunta i honom, att han bara skulle vinna om folk började bråka.
"Om det blev bråk när Paludan kom hit skulle han vinna på det och få fler röster för sitt parti", säger Yaser Abu Jheisheh, vice ordförande i Islamiska föreningen i Uppsala.
Enligt Yaser Abu Jheisheh sjönk budskapet in.
– Folk fattade att han skulle vinna röster till sitt parti om de bråkade och därför avstod de.
Stefan Siesing var chef för polisinsatserna vid Paludans Uppsalabesök. En av de viktigaste pusselbitarna var att etablera ett samarbete med moskén.
"Inför Paludans möten i Uppsala kontaktade vi personer som var kända av polisen sedan tidigare för att förklara varför vi skyddade honom", säger Stefan Siesing.
– Det fungerade jättebra och de förde ut ett budskap som lugnade människor, säger Stefan Siesing.
Polisen kontaktade även personer som befarades kunna ställa till bråk och förde en dialog med dem. För att vara beredd på vad som kunde hända höll polisen koll på vad som skrevs i sociala medier. En viktig åtgärd var givetvis att ordna kraftig bemanning vid Paludans möten. Då fanns även särskilda dialogpoliser på plats som gick runt och pratade med upprörda personer.
Polisens kostnader för bevakningen av Paludans fem Uppsalabesök uppgår till 2,5 miljoner kronor. Stefan Siesing var insatschef under sammankomsterna.
Bevakningen av Paludan har kostat Uppsalapolisen 2,5 miljoner för bland annat personal. Facit efter de fem mötena är att två personer misstänks för skadegörelse och blåljussabotage.
Företrädare för Uppsalamoskén klädde sig i gula västar och hade till uppgift att lugna åhörarna när Paludan kom till platsen 26 augusti.
– Det är ett ganska bra kvitto på att polisen klarade sin uppgift, tycker Stefan Siesing.
Uppsalapolitikern Mohamad Hassan (L) var på ett Paludan-möte och följde diskussionen i arabiskspråkiga sociala medier. Han anser att krafter i Mellanöstern eldade på svenska muslimers hat mot Paludan.
"En orsak till att bråken kring Paludan upphörde i Uppsala var att polisen hade mycket folk på plats. De visade att de inte lät bråkstakarna sätta dagordningen", säger Uppsalapolitikern Mohamad Hassan (L).
– Personer i regimer med noll förståelse för hur en demokrati fungerar kom med kommentarer som: "Muslimer i Sverige är under attack", uppger Mohamad Hassan.
– De här regimerna lever på att göra människor rädda för andra fiender.
"En och annan kanske dras med om Paludan kommer hit igen. Men nu finns en bättre beredskap", säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi vid Uppsala universitet.
Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi vid Uppsala universitet, ser en rad skäl till varför våldsamheterna runt Paludan ebbade ut.
– Upploppen mötte starka reaktioner från samhället och det fanns ingen förståelse hos allmänheten för attackerna mot polisen, säger han.
– Dessutom lyckades de muslimska församlingarna förklara att Paludan lever på att väcka reaktioner. Att reagera på det är att gå i fällan och det budskapet sipprade efterhand ner.
"Paludans mål var att få muslimer att ta till våld så han kunde säga att muslimer är ociviliserade, men det insåg folk efter ett tag". Det säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi.
Annat som enligt Mohammad Fazlhashemi kan haft effekt är att de som attackerat polisen greps relativt snabbt med hot om stränga straff vilket kan ha avskräckt andra. Vidare ordnades alternativa aktiviteter som fotbollsturneringar i anslutning till Paludans möten.
Han anser att partiet Nyans gynnats av bråken kring Paludan.
– Nyans har använt Paludan för att ge bilden av att islam dras i smutsen i Europa och att muslimer aldrig kan bli jämställda med andra här.
Att bränna Koranen uppfattas av många muslimer som en av de värsta skymfer de kan utsättas för.
Har synen på muslimer i Sverige skadats av det som hänt?
– Självklart, och på så sätt har Paludan vunnit. Om man istället ignorerat honom hade vapnet vridits ur hans händer, säger Mohammad Fazlhashemi.