Flygbranschen pressas allt hårdare av miljökrav. Elektrobränslen har lyfts fram som ett alternativ till fossilt flygfotogen.
Vattenfall planerar att fånga in koldioxid som släpps ut från företagets anläggning i Uppsala vid tillverkningen av fjärrvärme. Koldioxiden ska sedan användas för att producera flygbränsle.
Även Jämtkraft, ett kommunägt energibolag i Jämtland, vill göra flygbränsle av sina koldioxidutsläpp. Planerna är likartade de som finns för Vattenfalls anläggning i Uppsala.
De kemiska processerna skiljer sig något åt men en gemensam nämnare är att bränslet ska gå att använda i den befintliga flygplansflottan. Till skillnad från exempelvis elflygplan behöver det alltså inte tillverkas någon ny typ av motorer.
I Jämtkraft projekt, där man ska avskilja koldioxid vid ett kraftvärmeverk utanför Östersund, medverkar forskare från Chalmers, Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet.
– Satsningen har absolut potential, bränslet har stora möjligheter att minska flygets utsläpp av växthusgaser. Menar man allvar med klimatomställningen måste det till sådana här lösningar. Det säger Anton Fagerström, forskare på vid IVL Svenska Miljöinstitutet, en fristående forskningsinstitution.
Jämtkraft planerar att inleda produktionen om fyra år. I sin utvärdering räknar forskarna med att elektrobränslet kan kosta 15–25 kronor per liter.
Det är svårt att få fram priset för fossilt flygfotogen eftersom det förhandlas fram i separata avtal med flygbolagen. Men en översiktlig koll ger vid handen att elektrobränsle för 15–25 kronor litern skulle vara ungefär dubbelt så dyrt som flygfotogen.
Jämtkraft planerar att börja tillverka elektrobränsle om fyra år. På bilden företagets hetvattenackumulator vid skidstadion i Östersund.
Enligt rapporten räcker koldioxiden från kraftvärmeverket i Lugnvik till att producera cirka 27 000 ton flygbränsle per år. Forskarna betonar att bränslepriset och andra beräkningar bygger på flera faktorer, bland annat att alla råvaror finns på plats och att elektriciteten kommer från förnybara källor.
– En fördel med Jämtkrafts anläggning är att man kan tillvarata spillvärme från processen och på så sätt öka effektiviteten, säger Anton Fagerström.
Bland nackdelarna nämner han att investeringskostnaderna för den här typen av anläggningar är mycket höga. Exempelvis räknar Vattenfall med miljardbelopp för satsningen i Forsmark.
Däremot uppges inte tekniken i sig ställa till oöverstigliga problem.
– Den teknik som krävs är utvecklad i delar och i olika steg. Tekniken behöver integreras men det tror jag är fullt möjligt att lösa, säger Anton Fagerström.
Enligt Jämtkraft fortlöper projektet som beräknat.
– Vi jobbar vidare och söker samarbetspartners för fullt, uppger Karin Bodén, kommunikatör vid Jämtkraft.