Ännu en Uppsalabutik anklagas för fiffel

På senare tid har flera butiksägare i Uppsala utretts för allt från skattetrixande till grov brottslighet vid knarkaffärer. Det senaste fallet gäller ett förbjudet lån på 450 000 kronor som gått upp i rök.

En polis (till höger i bild) hade infiltrerat en knarkliga och låtsades arbeta som lastbilschaufför. Ägaren till en Uppsalabutik gav polisen en halv miljon kronor i en godispåse som betalning för en narkotikatransport.

En polis (till höger i bild) hade infiltrerat en knarkliga och låtsades arbeta som lastbilschaufför. Ägaren till en Uppsalabutik gav polisen en halv miljon kronor i en godispåse som betalning för en narkotikatransport.

Foto: Polisen

Uppsala2021-10-16 12:00

I februari 2020 gick en man in på en butik i Uppsala och mottog 588 000 kronor som betalning för en transport av 388 kilo cannabis. Vad butiksägaren inte kände till var att mannen han gav pengarna till var en polis som nästlat sig in i en narkotikaliga och som arbetade undercover.

Det här är ett av flera exempel då butiksägare i Uppsala figurerat i sammanhang som synats av polisen eller Skatteverket.

Det senaste fallet gäller en butiksägare som mottagit 450 000 kronor. Enligt butiksägaren rörde det sig om ett lån han fått av ett företag där han ingått i ledningen, ett företag som sysslar med mottagande av ensamkommande asylsökande ungdomar. 

Enligt lag får företag inte låna ut pengar till personer i den egna ledningen. Regeln ska förhindra att de inblandade konstruerar osanna låneavtal som används för att dölja att de i själva verket plockar ut obeskattade intäkter ur verksamheten.

De 450 000 kronorna som butiksägaren i Uppsala hade fått låna från ensamkommande-bolaget skulle han enligt egen uppgift investera i sin butik. Den typen av lån kan i vissa fall vara tillåtna. Förutsättningen är dock att pengarna används till någon kommersiell verksamhet, exempelvis investeras i en ny affärsrörelse. Men lånet får inte gå till privat konsumtion.

Butiksägaren uppgav för Skatteverket att han tagit lånet för att köpa in varor till butiken. Men Skatteverket konstaterar att butiksägaren aldrig bokfört beloppet i sin affärsrörelse. Mindre än tre månader efter att de 450 000 kronorna kommit in på företagarens konto var pengarna borta. De hade spenderats på bland annat krogbesök, resor och avbetalningar på privata lån.

Mannen hade skrivit på ett låneavtal där det angavs att han skulle amortera och betala ränta på beloppet till bolaget. Trots det har varken amorteringar eller räntor betalats in.

Skatteverket anser att det påstådda lånet egentligen är att anse som lön från ensamkommande-bolaget och mannens beskattningsbara inkomst höjs därför med 450 000 kronor.

Här är några andra ärenden där personer som drivit Uppsalabutiker varit i blåsväder under de senaste åren:

* I februari i år dömdes flera personer för grovt penningtvätt i ett mål med kopplingar till en butik i Uppsala. De hade, bland annat i butiken, hanterat kontanter från omfattande narkotikaaffärer men avslöjats genom Encrochat-meddelanden. 

En Uppsalabo som kallar sig Räven är efterlyst av Interpol för narkotikahantering för miljontals kronor. Rävens anhöriga är en av dem som dömdes för penningtvätt vid butiken.

* I exemplet i början av artikeln, där en undercover-polis fick kontanter av en butiksägare för en knarktransport, finns kopplingar till ytterligare brottslighet. Ägaren till samma butik åtalades i fjol för grovt näringspenningtvätt i ett annat sammanhang. Orsaken är att han fått in 3,1 miljoner kronor på sitt konto. Enligt åklagaren var syftet med insättningarna att dölja att pengarna kom från brott.

En annan Uppsalabo, en man som varit delägare i samma butik, dömdes 2018 för grovt narkotikabrott till 5,5 års fängelse. Han hade varit med och sålt narkotika på nätet för 21 miljoner. Den personen har även drivit en annan affär i Uppsala tillsammans med den butiksägare som nu misstänks för penningstvättsbrottet.

Samtliga exempel i den här artikeln gäller mindre butiker.

Den här artikeln har uppdaterats, vissa uppgifter har ändrats den 12 september 2023.

Förbjudna lån

Ett aktiebolag får inte låna ut pengar till personer som ingår i den så kallade förbjudna kretsen. I kretsen ingår styrelseledamöter eller vd i aktiebolaget eller i ett annat aktiebolag i samma koncern.

Låneförbudet gäller dock inte kommersiella lån, det vill säga att pengarna ska användas till låntagarens affärsverksamhet.

I annat fall rör det sig om vad lagen kallar ett förbjudet lån. Är låntagaren en fysisk person ska det förbjudna lånet beskattas som inkomst av tjänst.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!