Flera av det rödgröna styrets skollöften har infriats, åtminstone sett till statistiken. I verkligheten menar facken att statistiken inte alltid stämmer, exempelvis när det gäller barngrupperna i förskolan. Enligt Lärarförbundet har förskolor som fått statligt stöd för att minska barngrupperna också kunnat göra det, men alla skolor har inte fått stöd.
– Vissa förskolor har inte haft fysiska möjligheter att göra om förskolan för att skapa mindre barngrupper, då har de inte kunnat söka statligt stöd. I vissa fall har de skolorna då i stället fått ta emot fler barn och barngrupperna har växt för att skolor som har kunnat söka och fått stöd ska kunna hålla sina barngrupper små, säger Louise Plobeck, ordförande för Lärarförbundet i Uppsala.
LÄS MER: Förskolan blev den stora vinnaren
På grund- och gymnasieskolan har klasserna inte minskat, trots politikernas löften.
– Politikernas goda vilja har krockat med verkligheten. På grundskolan är nästan alla klasser helt fullsmockade just nu, säger Louise Plobeck.
Ett annat löfte från politikerna var att man skulle ”återupprätta läraryrkets status” och minska det administrativa arbetet. Lärarnas Riksförbund upplever att det gått åt motsatt håll.
– Exempelvis har administrationen kring den omfattande dokumentation som ska skrivas kring varje elev ökat, säger Katarina Reineck, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Uppsala.
LISTA: Så har politikernas lyckats - löfte för löfte
Fackförbunden ger politikerna godkänt betyg för den fortsatta satsningen på höjda lärarlöner, men helt nöjda är de inte ännu.
– Det som skaver är hur lönerna sätts och fördelas. De nya lönekriterierna går ut på att vi ska arbeta individuellt. Du kan få upp din lön om du tar på dig fler uppgifter, fler undervisningstimmar eller avlastar rektorerna. Men hur gynnar det eleverna? Och hur ska de lärare som redan i dag är överbelastade få upp sin lön? Våra undersökningar visar att många lärare redan gått ner i tid för att orka med, säger Katarina Reineck.
Hon tycker att kommunen undviker att arbeta systematiskt.
– Politiker och högre tjänstemän arbetar inte tillräckligt analytiskt och inlyssnande med frågan. Jag tror inte att de förstår lärarnas vardag. De måste i stället skapa samsyn med lärarna om arbetsmiljö och lönesättning.
LÄS MER: Alla artiklar i serien "Ett år kvar till valet"
För lärarna är den viktigaste frågan under resten av mandatperioden sänkt arbetsbelastning.
– Det bästa sättet för att åstadkomma förändring är ökad lärartäthet så att vi kan vara fler som delar på jobbet. Då måste kommunen också bli en attraktiv arbetsgivare. Lärarjobbet är i grunden världens bästa jobb och ett av de viktigaste som finns. Det här handlar i någon mening om Sveriges framtid, säger Louise Plobeck.