Anders Forslund, arbetsmarknadsprofessor vid Uppsala Universitet, menar att det är svårt att jämföra lönerna om en exempelvis jobbar i labb och en jobbar med äldre.
– Utvecklingen under pandemin har satt fingret på att man inte kunnat rekrytera de man velat rekrytera. Om lön har positiva effekter på rekrytering av högavlönade så borde det också vara så i sjukvården, säger Anders Forslund.
Han är arbetsmarknadsprofessor vid arbetsmarknadsinstitutet IFAU i Uppsala. Löneutvecklingen skiljer sig stort mellan olika yrkesgrupper, visar UNT:s granskning av vårdlönerna. Men att jämföra olika yrken är svårt.
– Problemet är att det är svårt att jämföra betalning för personer som gör väsentligt olika saker på arbetsmarknaden. Olika yrken med liknande arbetsuppgifter som sjuksköterskor och läkare är intressant. Men om en exempelvis jobbar i labb och en jobbar med äldre. Den ena håller ett liv i sin hand, den andra testar data, det är svårare, säger Anders Forslund.
Att lönerna för de granskade yrkena ökat alls är faktiskt anmärkningsvärt ur ett internationellt perspektiv. I flera andra OECD-länder går inkomstökningarna till ett litet antal i samhällets toppskikt.
– Sverige ser inte ut som USA exempelvis där de i toppen av fördelningen får det mesta, medan det i botten har pekat neråt.
I Sverige har den stora skillnaden varit mellan de som har ett jobb och de som är beroende av bidrag. Samtidigt har rekordlåg inflation i över 20 år bidragit till att öka köpkraften bland både arbetare och tjänstemän.
– Alla som haft ett jobb har haft reallöneökningar. I USA har exempelvis stora delar av den vita medelklassen blivit fattigare under 2000-talet. Den typen av uppenbara förlorare har vi inte i Sverige.
För att mäta om köpkraften ökar brukar man titta på löneökning i procent, berättar nationalekonomen Petter Hällberg på Medlingsinstitutet. Vårdpersonal har generellt haft god löneökning i procent de senaste fem-sex åren, berättar han. Han tycker inte att man ska se det som att någon sitter och planerar för att lönerna ska öka olika snabbt i olika yrken.
– Det är inte så lätt att en person som värderar vad olika yrkesgrupper ska ha för lön. Den som sätter lönen för en yrkesgrupp tittar ofta på den gruppen för sig, oaktat hur det ser ut för andra yrkesgrupper, säger Petter Hällberg.
Petter Hällberg, nationalekonom på Medlingsinstitutet.
Att tala om arbetsmarknaden som helhet kan vara lite missvisande, tycker han.
– Egentligen har vi tusentals arbetsmarknader där varje enskild chef måste tänka vad de behöver uträttat, vilka som kan och vad de måste betala för att få dem att stanna kvar.