Uppsalamoskén ligger i korsningen av Vattholmavägen och Gamla Uppsalagatan.
Trots att Uppsalamoskén ligger i Kvarngärdet och därmed är ganska centralt placerad i Uppsala är den okänt territorium för många Uppsalabor. Men den klyfta som kan finnas mellan Uppsalas muslimer och det övriga samhället ska överbryggas. Det har ledningen för moskén bestämt sig för.
– Vi sträcker ut en hand till alla vi kan stötta och riktar oss till såväl kyrkan som politiker, organisationer och enskilda Uppsalabor. Det säger Yaser Abu Jheisheh, vice ordförande för Islamiska föreningen i Uppsala som leder moskén.
Han berättar att det för ungefär tre år sedan skedde en generationsväxling inom ledningen för moskén. De äldre har ersatts av nya ledamöter varav merparten är personer i 30-årsåldern som vuxit upp i Sverige.
Vid Rasmus Paludans demonstrationer hade Uppsalamoskén ett omfattande samarbete med polisen. Volontörer iklädda gula västar arbetade då med att dämpa besökarnas känslor. Bilden är från 26 augusti.
Enligt Yaser Abu Jheisheh har det bidragit till att verksamheten blivit mer utåtriktad. Som exempel tar han arbetet med att stoppa oroligheterna då extrempolitikern Rasmus Paludan ville bränna Koranen nära moskén.
Moskéledningen inledde ett nära samarbete med polisen. Dessutom klargjorde imamen vid bönestunderna att polisen enligt lag var tvungen att skydda Paludans yttrandefrihet. Moskén hade laddat upp med volontärer i gula västar som gick runt och pratade med åskådarna för att förebygga våldsamheter.
Stefan Siesing, som var chef för polisinsatserna, har tidigare berättat i UNT att moskén förde ut ett budskap som lugnade människor.
Enligt Stefan Siesing vid Uppsalapolisen gjorde moskéns volontärer viktiga insatser för att lugna upprörda moskébesökare under Rasmus Paludans besök i Uppsala tidigare i år.
Den dag som UNT är på besök i moskén är händelserna runt Paludan fjärran. Några enstaka män ber i den stora hallen som är täckt av tjocka mattor. Inne på sitt kontor i en avsides del av byggnaden berättar Yaser Abu Jheisheh hur moskén ska jobba framåt för att nå ut. En del av arbetet är att ordna fram så kallade kulturtolkar som ska samarbeta med socialtjänsten. Bakgrunden är att det bland en del invandrarföräldrar går rykten om att socialtjänsten tar barnen om de söker stöd.
Socialtjänstens samhällsvägledare ska samarbeta med kulturtolkar som utses av moskén. Till vänster Basem Al–Nabulsi och till höger Evin Bider som arbetar vid socialtjänsten. I mitten Yaser Abu Jheisheh från moskén.
Kulturtolkarna ska fungera som en brygga mellan socialtjänsten och familjer som behöver hjälp, till exempel om deras barn sysslar med brott och droger.
– Kulturtolkarna ska förklara för föräldrarna hur socialtjänsten fungerar så att de vågar ta emot stödinsatser innan problemen vuxit ytterligare, förklarar Yaser Abu Jheisheh.
En annan del av de utåtriktade insatserna är de nattvandringar som moskén planerar. Yaser Abu Jheisheh, som vuxit upp i Gränby, har deltagit i nattvandringar med socialtjänsten många gånger, då i regi av föreningen Uppsalas Unga Muslimer.
Yaser Abu Jheisheh, till vänster, har lång erfarenhet av nattvandringar i samarbete med socialtjänsten. Bilden är från 2017 då han nattvandrade med Uppsalas Unga Muslimer. Till höger Ala Arife från samma förening.
– Det är ett sätt att öka tryggheten för de som bor i området, säger han.
En del Uppsalabor har en skeptisk för att inte säga mycket kritisk inställning till muslimer. Moskén har till och med utsatts för attentat. En sak som kan tyckas främmande är att kvinnorna har en egen ingång runt hörnet, skild från den pampiga huvudentrén.
Yaser Abu Jheisheh menar att separata ingångar kan ge kvinnor en större trygghet.
"De som är emot samhället får inte predika här", säger Yaser Abu Jheisheh. En av de som enligt honom inte längre är välkommen till Uppsalamoskén är Abo Raad som kopplats till extrem islamism och som predikat där för flera år sedan.
Om du byggde en moské, skulle den ha en separat ingång för kvinnor?
– Nej, det skulle den inte.
Varför måste kvinnor men inte männen täcka sina huvuden vid bön i moskén ?
– Det är en religiös tradition.
Yaser Abu Jheisheh säger att han själv inte skulle förorda en separat ingång för kvinnor om han fick bygga en moské.
Får radikala islamister predika i Uppsalamoskén?
– Inte om de är emot samhället.
Den nuvarande ledningen för Islamiska föreningen i Uppsala vill ge moskén en mer utåtriktad roll i samhället.
På moskéns hemsida har det stått att intyg för vigsel krävs av kvinnans "vårdnadshavare", till exempel hennes pappa.
– I vissa länder krävs av tradition att vigseln godkänns av pappan men ordvalet skapade missförstånd och har tagits bort