Elever fick ny syn på Förintelsen

När överlevaren Emerich Roth talar om Förintelsen på Västra Stenhagenskolan blir eleverna inspirerade. "Jag är mer motiverad att stå upp för andra," säger eleven Felicia Liljesvan.

"Får man ingen kärlek kan man inte älska sig själv och kan man inte älska sig själv kan man heller inte älska någon annan", säger Emerich Roth när han förklarar sin teori om varför en del blir hatare för eleverna.

"Får man ingen kärlek kan man inte älska sig själv och kan man inte älska sig själv kan man heller inte älska någon annan", säger Emerich Roth när han förklarar sin teori om varför en del blir hatare för eleverna.

Foto: Madeleine Andersson

Uppsala2019-05-17 07:00

­– Mina erfarenheter säger att de flesta pojkar som blir hatare är pojkar som saknar en kärleksfull och närvarande pappa eller en positiv manlig förebild. De har vuxit upp utan kärlek och i grunden är det sig själva som de hatar, säger förintelseöverlevaren Emerich Roth när han står i talarstolen inför hundratals tonåringar.

Han är på besök i Västra Stenhagenskolan som är med i projektet "Vandra i Emerich Roths fotspår". Det går ut på att lära sig av Förintelsen och att utbilda unga till demokratiska och reflekterande människor.

Lärarna Christian Gerecht och Maria Jadinge Trygg har kämpat i ett år för att få med skolan i projektet Vandra i Emerich Roths fotspår.

– Vi gör det här för att skolan har ett samhällsansvar och våra elever är framtiden. Med tanke på vilka extremhögervindar som blåser i hela världen just nu är det väldigt viktigt att man lär ut om Förintelsen i svenska skolor, säger Christian Gerecht.

LÄS MER: Paret som överlevde Förintelsen

De lyssnar lika noga som eleverna när överlevaren talar.

– Varje insats ni gör för att hjälpa en klasskamrat som inte mår bra, är en insats för er egen framtid. Det är när någon mobbar och ser ner på dem som är annorlunda, som vi skall våga ställa upp till deras försvar. Med facit i hand vet vi nu, att om våra grannar och alla andra hade reagerat och protesterat hade förintelsen inte kunnat äga rum, säger Emerich Roth till ungdomarna.

Efteråt flockas eleverna kring honom. Någon ger honom en kram, en annan lägger handen på hans axel. Många vill fotograferas med honom.

­– Någon behöver alltid knuffa in mig i aulan, för innan jag ska tala tycker jag att det är jättejobbigt. Men så fort jag kommer ut och ser alla fina ungdomars blickar, då rinner all rädsla av mig, säger Emerich Roth.

Han har föreläst för över 1 600 skolor sedan 1992.

– För mig är det en mänsklig skyldighet att göra det här. För att motverka hot och våld och att tala om vad mobbning kan leda till. Människor lyssnar bättre på människor som talar utifrån sina egna erfarenheter, säger Emerich Roth.

LÄS MER: Så mindes Uppsala Förintelsen

När han gått funderar åttondeklassarna Sam Nabavi, Robin Elvius och Felicia Liljesvan över vad han berättat om.

­– Vi har lärt oss mycket om andra världskriget innan, men jag har aldrig känt så mycket av det tidigare, säger Sam Nabavi.

Klasskamraterna håller med. Innan talet fick de dessutom se en film där Emerich Roth berättar sin upplevelse av Förintelsen.

–­ Jag tar med mig en annan syn på andra världskriget. Hur hemskt och äckligt det var. Att barn blev borttagna från sina familjer, instängda och svultna, säger Robin Elvius.

Framförallt reagerade de på hans tankar om varför en del blir hatare och hur man stoppar det i tid.

­– Det var inspirerande att höra honom. Jag känner mig ännu mer motiverad att stå upp för andra och säga ifrån om någon gör eller säger något elakt, säger Felicia Liljesvan.

Vill skapa demokratiska människor

"Projektet Vandra i Emerih Roths fotspår" är ett samarbete mellan Emerichfonden och Fredens hus i Uppsala. Under tre terminer utbildas skolpersonal och elever om demokrati, intolerans, rasism och antisemitism. Målet med projektet är att utbilda unga till reflekterande, demokratiska människor och att bevara minnet av förintelsen.

Källa: Fredens hus och Emerichfonden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!