Anders Backlund var en av de forskare som 2019 skrev under uppmaningen om ett vässat miljö- och klimatarbete inom Akademiförvaltningen.
UNT har i en serie granskat skogsbruket inom Uppsala Akademiförvalting, som förvaltar kapital som donerats för att stödja verksamhet vid Uppsala universitet.
I dag uppgår värdet till 11,6 miljarder kronor. Och utvecklingen har varit god: På mindre än tio år har värdet ökat med 4 miljarder kronor.
På Uppsala universitets hemsida står att målet för Akademiförvaltningen just är att "söka nå högsta möjliga avkastning på stiftelsernas tillgångar" men att det ska ske "med bibehållande av ett långsiktigt uthålligt realkapital". I klartext: Pengarna ska växa så mycket som möjligt, utan att stiftelsernas överlevnad riskeras.
Men att maximera vinsten är ett för enkelspårigt mål. Det menar Anders Backlund, professor i farmakognosi vid Uppsala universitet, och en av dem som står bakom kravet på förändrade metoder i Akademiförvaltningens skogsbruk.
Han ifrågasätter inte att det är bra att förvaltningen är framgångsrik – det ger ju intäkter till universitetet.
– Men finns verkligen ett behov av att driva förvaltningen så hårt? Det behövs en etisk, filosofisk diskussion om förvaltningen. Det finns andra värden att ta hänsyn till, säger Anders Backlund.
I stället borde universitetets vetenskapliga kompetens användas för att förvalta kapitalet på "det sammantaget bästa sättet", menar han.
– Bästa möjliga avkastning måste ses i ett vidare perspektiv än bara i kronor och ören. Det handlar om bilden av Uppsala universitet och de värden som universitetet självt lyfter som grundläggande.
Anders Backlund ser fler exempel än skogsbruket på att det finns skäl att vara kritisk mot förvaltningens inställning.
Han lyfter fram historien om studentboendena bakom Ekonomikum 2019. Studenternas hyror riskerade att chockhöjas när marken skrevs över på Akademiförvaltningen från Statens fastighetsverk. I UNT sade då Akademiförvaltningens fastighetschef Torbjörn Axelsson att uppgiften var "att ta tillvara på våra stiftelsers intressen", inte att avkastning skulle gå till "studentbostadändamål".
Studenter boende i Ekonomikumparken riskerade chockhöjda hyror 2019, efter att Akademiförvaltningen tagit över marken.
– Det låter motsägelsefullt för mig. Syftet med Akademiförvaltningen ska vara att gynna Uppsala universitet. Just studentbostadsbristen lyfts ju som ett hinder för universitetets utveckling, säger Anders Backlund.
En som förhandlade med Akademiförvaltningen då var Rolf Kroon, mångårigt engagerad i nationernas studentbostäder.
– Vi blev väldigt förvånade över att det var betydligt svårare att förhandla med Akademiförvaltningen, som är kopplat till Uppsala universitet, än med Statens fastighetsverk. Det var som att vi inte var på samma sida, för universitetets och studenternas bästa, säger han.
Rolf Kroon uppfattade förhandlingarna med Akademiförvaltningen 2019 som svåra. "De tog väldigt lång tid, och det kändes inte som att vi stod på samma sida, för universitetet och studenterna", säger han i dag.
Efter förhandlingar i flera månader nåddes en lösning där en höjning spreds ut över tid.
– Det blev inte som vi ville, men det blev hanterbart, säger Rolf Kroon.
År 2019 efterlyste en grupp Uppsalaforskare en diskussion om hur universitetet kunde bli ett föredöme när det gäller klimat- och miljöpåverkan genom Akademiförvaltningen. Till UNT sade förvaltningens chef Kent Berg då att förmögenheten inte kan användas "för att driva politiska eller miljömässiga ståndpunkter", utan att uppgiften är att "förvalta donationerna på bästa sätt, bland annat genom att nå bästa möjliga avkastning".
Dåvarande rektor Eva Åkesson fick 2013 många frågor om Akademiförvaltningen. Då hade egna arrendatorer i UNT anklagat förvaltningen för feodala metoder i jakt på högre vinst.
Han sade också att man varit för dålig på att berätta om förvaltningens hållbarhetsarbete. Det har man försökta ändra på sedan dess, uppger Kent Berg nu, i mejlsvar på UNT:s frågor.
"Under de senaste åren har vi haft som målsättning att bli mer transparenta och berätta för våra intressenter om hur vi arbetar övergripande med hållbarhet. Det har vi bland annat gjort via hemsidan, sociala medier och genom att alltid bemöta frågor från exempelvis intressegrupper och media. Vi arbetar också utifrån vår hållbarhetsstrategi, där vi årligen följer upp våra mål per förvaltningsområde. Ett kvitto på att vi har lyckats med detta är att vi i dag har en förvaltning med höga naturvärden och en god ekonomi," skriver Kent Berg.
UNT har också ställt frågan om hur han ser på önskemålet om en etisk och filosofisk diskussion om förvaltningen av miljardförmögenheten.
"Den ska alltid vara levande. I vårt fall handlar det om vi följer det som sker i samhället med intresse för att kunna anpassa oss till hur regelverket för våra olika förvaltningar förändras över tid", skriver Kent Berg.