Efter terrorgruppen Hamas våldsamma attacker på civila israeler den 7 oktober är Hamas och Israel i krig. Tusentals liv har skördats på båda sidorna och konflikten får även följder här i Sverige.
– Det är klart att vi blir rädda även här när Hamas uppmanar till att döda judar över hela världen, säger en judisk Uppsalabo som vill vara anonym till UNT.
När UNT pratar med henne har hon precis handlat mat utan att bära sin davidsstjärna, som hon tidigare brukade göra.
– Man vet inte vem man ska lita på. Jag kan inte gå säker i Sverige, säger hon.
Fastän hon utsatts för verbala påhopp under sitt liv på grund av att hon är judinna, är det efter senaste tidens upptrappade konflikt som hon börjat känna sig så pass otrygg att hon behöver ligga lågt med sin identitet.
– Jag har känt att jag måste stå upp för den jag är, men nu känns det faktiskt otäckt.
Judiska församlingar råder nu sina medlemmar att göra just det, att inte bära det som kan visa vilka de är, till exempel kippor (en slags huvudbonad) och davidsstjärnor. Rädslan för den egna säkerheten beskrivs som stor och handlar bland annat om att som jude utsättas för hat, hot eller ännu grövre våld om det kommer fram att man är jude.
– Nu är man väldigt rädd. Rädd om barnen som går på judiska skolor och rädd för att det ska hända saker kring synagogan, säger den judiska kvinnan.
Rädslan för att visa vem man är uppges även vara stor i yngre åldrar och enligt en källa till UNT ska judiska barn på skolor i Uppsala inte våga berätta att de är judar.
Hur många judar som bor i Uppsala är oklart, men den lokala judiska föreningen har färre än 100 medlemmar.
Häromdagen gick den judiska föreningen i Uppsala ut med en debattartikel i UNT. De skriver att många judar är oroliga för såväl sig själva och sina anhöriga som för de oskyldiga människor som kommer att drabbas av kriget mellan Israel och Hamas.
Debattartikeln är inte undertecknad med några namn, på grund av rädslan för hotbilden och hatet mot judar.
Enligt föreningen är många av dem vana sedan länge att utåt dölja sin judiska tillhörighet, men att de upplever att hotet mot judar i Sverige är ännu större nu jämfört med tidigare. Att många gick ut på gatorna i Sverige och firade Hamas attacker mot civila israeler skriver föreningen så här om:
”Det skrämmer oss att svenskar firar dessa ondskefulla handlingar. Det skrämmer oss att så många firar, på så många platser runtom landet – och att så få tagit avstånd från detta. Vad innebär det för Sveriges framtid att det finns så många som firar dessa fruktansvärda våldsdåd? Vad har man för värderingar om man inte kan fördöma dessa handlingar?”
Kvinnan som UNT talat med beskriver en känsla av förtvivlan i den judiska gemenskapen.
Vad tycker du att samhället ska göra?
– Man måste ta ansvar, det finns jättemycket antisemitism och hat mot judar i Sverige. Skolan kan göra mycket. De allra flesta ungdomar är snälla och fina men det är livsfarligt att det finns så mycket okunskap.
Hon tycker att samhällets ansvar, både i skolan och i nyhetsrapporteringen, är att informera människor om judars situation.
– Jag mår väldigt dåligt på grund av det som händer i kriget, ändå är det nästan inga av mina icke-judiska vänner eller bekanta som har hört av sig till mig den senaste tiden. Jag förstår inte varför de inte hör av sig och beklagar situationen.