"Det är under all kritik." Susann Stambolidou-Tellebo, verksamhetschef vid Uppsala kvinnojour är besviken på Uppsala kommun som sänkt sitt bidrag till kvinnojouren.
Beskedet kom precis före jul.
– Jag blev jättearg och besviken. Vi gör otroligt mycket, både förbyggande och i direkta stödinsatser för våldsutsatta kvinnor. Det här är en dålig signal från kommunen, säger verksamhetschefen Susann Stambolidou-Tellebo.
Kvinnojouren är en ideell förening som i huvudsak finansieras av föreningsbidrag från kommunen och statsbidrag från socialstyrelsen. Förra året fick kvinnojouren 1,8 miljoner av Uppsalas socialnämnd och cirka 2 miljoner i statsbidrag. Dessutom fanns en liten buffert med pengar de tidigare fått i ersättning för att erbjuda skyddade boenden till kvinnor från andra kommuner.
Sammanlagt räckte det till att utöka personalstyrkan – från fem till sju personer. Tillräckligt mycket personal för att kunna ta emot alla som söker hjälp ut ur våldsamma relationer, enligt Susann Stambolidou-Tellebo.
Men nu är bufferten slut. Och beskedet som kom före jul var att bidraget från kommunen blir mindre 2024: strax under 1,5 miljon. Detta trots att kvinnojouren ansökt om drygt 3 miljoner. Först i slutet av februari får de veta hur mycket pengar de får i statsbidrag.
– Våra personalkostnader ligger i dag på 4,5 miljoner. Om inte statsbidraget väger upp kommer jag behöva avskeda personer, säger Susann Stambolidou-Tellebo.
Färre våldsutsatta kvinnor som får hjälp. Det kan bli konsekvensen om kvinnojouren tvingas sparka personal.
Att behöva sparka personal drabbar i slutändan de mest utsatta kvinnorna, konstaterar hon.
– Vi kommer inte kunna ta emot lika många, det kommer ta längre tid att få hjälp hos oss och så kan vi inte erbjuda ett lika omfattande stöd. Kanske behöver vi minska telefontiderna.
Edwin Hovemyr (C), ersättare i socialnämnden, kallar det för en "fruktansvärd julklapp till kvinnojouren". De styrande partierna (S, V, MP) borde ha kunnat hitta mer pengar till föreningen, tycker han.
– Det går alltid att omprioritera resurserna om viljan finns. I stället sker en kraftig underfinansiering av en verksamhet som kommunen inte driver själv.
Edwin Hovemyr (C) menar att de styrande partierna i socialnämnden borde ha prioriterat kvinnojouren högre.
Det finns väl andra organisationer som också behöver pengar?
– Absolut, men man säger tydligt att det här är jätteviktigt. Då måste man visa det när man fattar beslut om bidrag. Kommunen har ju ingen egen plan för att avlasta kvinnojourerna.
Socialnämndens ordförande, Hanna Victoria Mörck (V), påpekar att bidraget till kvinnojouren i grunden är detsamma som förra året. Men då tillkom ett engångstillägg på cirka 300 000 som är bortplockat 2024.
– Den enkla sanningen är att vi har en budget och den är begränsad. Vi har försökt prioritera.
Pengarna finns helt enkelt inte, svarar socialnämndens ordförande Hanna Victoria Mörck (V).
Men om ert beslut får till följd att kvinnojouren måste sparka personal, vad tänker du då?
– Att det är tråkigt men att allt inte är kommunens ansvar. De har ju bidrag från staten också, bland annat. Och kommunen har en egen organisation, Nexus, som hjälper kvinnor som utsätts för våld och hedersrelaterat våld.
Fast ni kallar själva kvinnojouren för en "välbehövd och högkvalitativ verksamhet". Varför prioriteras de då inte högre?
– Det är inte så att vi prioriterat ner kvinnojouren. Jag är övertygad om att hela nämnden skulle vilja ge mer om vi hade mer pengar. Men jag vill delvis skjuta tillbaka frågan till regeringen. Det är knapra år, drar de ner sina bidrag kan vi inte kompensera för allt.
Så det finns ingen chans för kvinnojouren att få mer pengar?
– De får höra av sig om det absolut inte går. Men de tre miljoner de sökte har vi inte, säger Hanna Victoria Mörck.