– På något sätt känns det ännu festligare när man arbetat så länge med ett projekt och det äntligen blir klart, säger arkitekt Jacob Hidemark när han öppnar en glipa i byggstängslet och kliver in i den blivande servicebyggnaden innanför planket vid Svartbäcksgatan.
Ännu återstår en hel del arbete innan de första besökarna släpps in. Huset omgärdas av byggställningar och invändigt har monteringen av inredningen precis startat. Siktet är inställt på att ta emot de första besökarna i början av augusti, med en mer officiell invigning vid Kulturnatten 9 september.
Entrépaviljongen ersätter den provisoriska containerlåda som stått här i flera år medan planerna för den permanenta besöksbyggnaden överklagats, ändrats och överklagats på nytt. Jacob Hidemark konstaterar att det inte saknats åsikter om allt från takmaterial till krav på historisk korrekthet i husets utformning.
Men så står det också i en av stadens kändaste klenoder, trädgården från 1655 som hundra år senare blev ett världscentrum för botanisk vetenskap under Carl von Linné.
– Det kommer att bli ett otroligt lyft både för Uppsala som stad och Linnéträdgården som plats, säger Cecilia Wretling vid Statens fastighetsverk som förvaltar trädgården.
Mats Block, trädgårdsdirektör vid Uppsala linneanska trädgårdar vid Uppsala universitet, tror rentav att två decenniers planering och omplanering haft sina fördelar:
– Ja, vi har hållit på länge men det har faktiskt också bidragit till att det blivit så bra, säger han.