Den politiska överenskommelsen om styret av Uppsala kommun innehåller en omförhandling av avtalet om fyrspår. Något beslut om att omförhandla avtalet har dock inte fattats än.
– Det finns inga formella beslut om någonting annat än det avtal som är undertecknat. Det som finns är Uppsalas och Knivstas avtal med staten och det gäller tills vi har beslutat om någonting annat. Men det finns en politisk diskussion om en omförhandling och vad den ska syfta till. Den diskussionen pågår, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.
Staten har dock redan via länsstyrelsen i en miljöprövning aviserat att utbyggnaden i de sydöstra stadsdelarna måste minskas. Länsstyrelsen kräver bland annat att ingen bebyggelse ska ske i de naturliga trösklar som håller kvar vatten i Lunsens våtmarker. Dessutom påpekar länsstyrelsen att det är stor risk att vattenkvaliteten i Sävjaån och Fyrisån blir sämre om inte dagvattenhanteringen i de planerade stadsdelarna förbättras. "För vissa av dessa ämnen råder ett strikt förbud mot försämring", skriver länsstyrelsen. Det kräver i sin tur större ytor för till exempel dagvattendammar.
Att tränga ihop samma antal bostäder på en mindre yta är dock inte möjligt enligt fyrspårsavtalet. I avtalet finns bestämmelser om att det som byggs ska vara en bra bostadsmiljö med hänvisningar till FN:s habitatdirektiv. Där finns paragrafer som begränsar både antalet bostäder per hektar och tätheten mellan huskropparna i de nya stadsdelarna. När stora områden undantas från det som kan bebyggas innebär det alltså totalt färre hus i samma storlek.
Enligt Erik Pelling är man från kommunens sida medveten om begränsningarna som länsstyrelsens miljöprövning innebär för antalet bostäder. Han säger också att det nu står klart att det slutligen kommer att bli färre bostäder än de 33 000 som enligt fyrspårsavtalet ska byggas i stråket från Bergsbrunna station till Gottsunda.
– Det är precis den analysen vi ska göra nu tillsammans med förvaltningen. Avtalet tillåter stora förändringar utan en omförhandling. Och det är dumt att begära omförhandling om det går att ändra inom det befintliga avtalet, säger han.
Länsstyrelsens yttrande kom redan i mars 2021. Varför har ni inte gjort den analysen för länge sedan?
– Vi har åtagit oss att byggandet av bostäder med mera ska prövas enligt konstens alla regler. Det som ska byggas på SLU-sidan blir också färre än vad vi räknat med från början, vilket vi såg när den markaffären var klar. Det har inte varit några hemligheter. Det sker successivt den typen av anpassningar.
I debatten har ni ändå hållit fast vid antalet. Hade det inte varit bättre att berätta om den minskningen när det finns en stark opinion som vill dra ner på bostadsbyggandet?
– Jag har inte benhårt hållit fast vid ett visst antal bostäder, jag har bara sagt att avtalet ska följas. Det var viktigt för Trafikverket, regeringen och riksdagen att veta att vi menade allvar med att följa avtalet. Vi hade kanske kunnat säga tydligare att det blir färre bostäder. Men det är inte alldeles lätt att komma ut med sådana saker i en het debatt i en valrörelse.
Hur ser tidsplanen ut för en omförhandling?
– Vi behöver landa i vad vi skulle kunna omförhandla ganska snart. Helst före sommaren, senast det här året, säger Erik Pelling.