"Om det finns en reell hotbild måste polisen ta det, för vi kan aldrig garantera människor skydd", säger Ann-Christine Dahlén på socialtjänsten i Uppsala.
En rad bostäder i Uppsala har utsatts för våldsdåd i det pågående gängkriget. Tre personer som själva inte varit involverade i gängkriminalitet har dödats i sina hem.
Situationen väcker stor rädsla hos många, i synnerhet bland de som är anhöriga till gängkriminella eller som bor (eller misstänker att de bor) nära anhöriga/kriminella. Det märker inte minst socialtjänstens boendeenhet.
– Det är många som hör av sig till oss för att de är rädda och vill höra om vi kan hjälpa dem att hitta ett tillfälligt boende. Personer kan till exempel berätta att det i samma trapphus bor någon som de befarar är måltavla i gängkriget, säger Ann-Christine Dahlén, avdelningschef på socialförvaltningen i Uppsala.
Men det här är inte en grupp som socialtjänsten har något egentligt ansvar för. Socialtjänsten är skyldig att hjälpa till med tillfällig bostad för personer "i yttersta nöd", när alla andra möjligheter är uttömda. Ren rädsla är inte skäl nog.
– Alla har rätt att söka bistånd, och då gör vi en individuell prövning. Men den enskildes ansvar sträcker sig väldigt långt. De vi hjälper har ofta multiproblem: de har inga pengar, inga vänner att sova hos och har ofta både missbruksproblem och psykisk ohälsa.
En 24-årig kvinna dog i ett sprängattentat i Fullerö utanför Uppsala i slutet av september. Bomben ska ha varit riktad mot kvinnans grannar.
Vissa personer har av polisen bedömts ha ett skyddsbehov på grund av gängkriget. Polisen har enligt Ann-Christine Dahlén hört av sig till socialtjänsten för att höra om de kan hjälpa till när polisens resurser inte räcker till. Men socialtjänsten kan generellt inte hjälpa i dessa fall, säger Dahlén.
– Om det finns en reell hotbild måste polisen ta det, för vi kan aldrig garantera människor skydd. Vi har ett projekt för att hjälpa personer som är utsatta för våld i nära relation, men det är en specifik målgrupp där det handlar om att placera personer i andra kommuner.
Enligt uppgifter till UNT har flera av de gängkriminellas anhöriga flytt Uppsala. Villan i Fullerö som sprängdes stod exempelvis tom. Nu spekuleras det i om gängen därför söker upp anhöriga i vidare kretsar. Den man som sköts till döds i sin villa i södra Stockholm förra veckan ska bara ha haft en avlägsen släktkoppling till en gängkriminell.
Om detta kan leda till ytterligare tryck på socialtjänstens bostadshandläggare i Uppsala vågar Ann-Christine Dahlén inte spekulera i.
– Så länge det är oroligt kommer människor att höra av sig. Och det är mänskligt att ställa frågan vad samhället kan hjälpa en med.
Även kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) konstaterar att kommunen inte har beredskap för att hjälpa alla som nu känner sig otrygga i sina hem, men att det är något man "får titta på".
– Det här är en ny situation och samhället behöver anpassas efter det. När ingen annan tar ansvar brukar frågan till slut landa hos kommunen.
"Det är vårt ansvar som politiker att se till att alla Uppsalabor kan känna sig trygga i kommunen", säger kommunalrådet Sofia Andersson (M).
Kommunalrådet Sofia Andersson (M) tycker att politikerna bör se över om kommunen ska hjälpa hotade personer med tillfällig bostad på samma sätt som man hjälper våldsutsatta kvinnor.
– Även om det kanske inte är socialtjänstens ansvar så är det vårt ansvar som politiker att se till alla Uppsalabor kan känna sig trygga i kommunen.
Men främst menar Sofia Andersson att samhället behöver göra allt för att människor inte ska behöva fly sina hem.
– Polisen måste hjälpa till att bevaka bostäder, vi behöver mer kameraövervakning och fler patrullerande väktare, så att människor kan och vill bo kvar hemma. Allt annat är en otrolig inskränkning av en människas frihet.