UNT uppmärksammade redan 2017 problemen med samordning mellan skolskjutsar och skolplaceringar. Då sa kommunen att man skulle se över reglementet. Fortfarande, fyra år senare, finns samma brister kvar.
Föräldrarna i Jumkil upplever att de år efter år kommer i kläm, trots att de gång på gång uppmärksammat kommunen på problemen.
– Vi faller mellan stolarna här i Jumkil. Och vi undrar hur kommunen tänker lösa det kommande år. Det är fler i kommande årskurser som bor i närheten, säger Amanda Raine, mamma till Algot som ska börja sjätteklass till hösten.
Jumkils skola har klasser upp till årskurs fem, vilket innebär att de som nu går i femte klass behöver söka till nya skolor inför hösten. Inför skolvalet uppmanas föräldrar att söka en skola i skolskjutsområdet, vilket för deras del är Tunabergsskolan, om eleverna ska ha rätt till skolskjuts. Där har de dock ingen chans att få plats enligt kommunens antagningsregler. Antagningssystemet med relativ närhet, innebär att eleverna i flera fall placeras på Björkvalsskolan i Björklinge, vilket innebär en lång resa på krokiga småvägar med krångliga bussbyten.
I år drabbades flera av eleverna från Jumkil dessutom av att avståndet mättes mot skolor som bara har årskurser upp till årskurs 6. Det här strider mot kommunens egna regler eftersom ingen ska placeras på en skola som inte har nästföljande årskurser. Det rättades till när UNT börjat nysta i saken.
Några av eleverna i Jumkils femteklass får en rimligare skolväg efter att utbildningsförvaltningen gjort en ny datakörning, men inte alla. För Amanda Raines son Algot hjälper den nya datakörningen inte upp situationen. Familjen bor längs vägen mot Siggefora. När skolvägen ska mätas ligger den närmaste högstadieskolan i Björklinge, dit vägen går på slingriga småvägar. Det tycker inte heller utbildningsförvaltningen är rimligt, vilket gör att de gjort en manuell placering för på Gränbyskolan i stället. Skolbussen som går från Jumkil till Tunabergsskolan har sedan några år förlängts till Gränby, drygt 3 kilometer längre bort.
– De måste bryta mot sina egna regler för att placera honom på en skola dit skolskjutsen kan gå i stället för att synkronisera sina egna regler, säger Amanda Raine.
För många familjer som bor på landsbygden kommer det här att vara ett olösligt problem med nuvarande antagningsregler till grundskolorna. Föräldrarna reagerar också på att informationen är dålig. Ingen av dem, har trots flera påstötningar, inte fått någon information om vilken som är den närmaste skolan och hur avstånden som avgör placeringarna mäts.
En möjlig lösning skulle vara att kommunen i stället använder skolan i skolskjutsområdet som jämförelseskola, men det har inte varit aktuellt.
– Oavsett vilken modell man använder kommer det vara familjer som inte får sitt förstahandsval eftersom antalet platser är begränsat, säger Helena Hedman Skoglund (L), kommunalråd med ansvar för skolfrågor.
Kommunen har tidigare lovat att se över samordningen mellan antagningen och skolskjutsarna. Varför har inget hänt?
– Man kan ha olika idéer om grunderna för vilken skola man ska ha som jämförelseskola. Inget system är perfekt. Men i nuläget tycker jag att vi har det bästa möjliga systemet. Därmed inte sagt att vi kan ändra det i framtiden. Men oavsett vilken modell man väljer kommer det att finnas utmaningar kvar, säger Helena Hedman Skoglund.