Det är framför allt i åldern 13–16 som många slutar idrotta. Statistik från Riksidrottsförbundet visar att föreningsidrottandet bland ungdomar har gått ner med 15 procent i Uppland de senaste tio åren – inräknat både killar och tjejer. Men tjejlagen drabbas hårdare och ofta blir det svårt att få ihop tillräckligt med spelare.
LÄS ÄVEN: "Vi vill bara ut och spela"
– Att många ungdomar slutar med idrott i tonåren är problematiskt både för idrotten och för de som slutar fast de egentligen skulle vilja fortsätta, säger Annika Johansson som är universitetslektor på Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet.
Tillsammans med sin kollega Inger Eliasson, som var projektledare för studien, har hon intervjuat unga tjejer som slutat med innebandy över hela landet. De upptäckte att många föreningar var dåliga på att lyssna på sina spelare.
– De flesta av tjejerna var mycket positiva till sin inledande tid i innebandyn men trots det så väljer de att sluta efter några år. Att förstå vad det är som gör att flickorna ändrar sig och vad deras beslut grundar sig på blir därför viktigt att få kunskap om, säger Annika Johansson.
Flera av de intervjuade var tveksamma inför att vara en del i en elitsatsning. Andra hade helt enkelt annat som de hellre ville lägga sin tid på. Ofta hade tränarna ingen aning om att spelarna gick och funderade på att sluta. De fick reda på det först när beslutet var taget. Överlag saknades förståelse för den som höll på med sin sport av någon annan anledning än att bli bäst.
– En av tjejerna som var jätteduktig berättade att hennes pappa hade sagt att ’du kan ju inte sluta nu, du har ju chans att bli stor’. Då svarade hon ’men jag vill inte bli stor, jag vill ju göra något annat’, säger Annika Johansson.
Sedan finns även ett annat skäl att stoppa avhoppen.
– Det är naturligtvis bra för folkhälsan om så många som möjligt håller på med idrott så länge som möjligt, säger Annika Johansson.