Vigge Ulfsson fick en tilläggsavgift på 1500 kronor, trots att han hade giltig biljett på UL/SL-pendeln.
Vigge Ulfsson drabbades av en tilläggsavgift på 1 500 kronor när mobiluppkopplingen laggade på UL/SL-pendeln. Detta kan vara ett exempel på ett oskäligt avtalsvillkor enligt Joel Samuelsson, professor i civilrätt vid Uppsala universitet.
– Skrivningen om oskäliga avtalsvillkor är en diffus generalklausul. Man måste bedöma villkoret i den specifika kontexten med alla omständigheter. Det är alltså inte ett instrument för att urskilja oskäliga villkor i stor skala och det kan vara svårt att enkelt avgöra ett enskilt fall, säger han.
Och att kräva fungerande mobiluppkoppling i ett område där den är dålig ligger troligen inom ramen för vad som är oskäligt enligt Joel Samuelsson.
– Man behöver göra en avvägning av vilka krav man kan ställa på konsumenten. Rättsligt spelar det också roll hur stor motparten är, särskilt när det är fråga om en samhällskritisk tjänst som kollektivtrafik. Lagparagrafen är uttryckligen designad för att skydda svagare parter, säger Joel Samuelsson.
Men det är en snårig väg att gå för att få rätt utifrån lagparagrafen om oskäliga avtalsvillkor.
– Eftersom det är en civilrättslig regel så behöver man driva den i domstol för att få rätt. Och det är i allmänhet inte realistiskt för en enskild konsument, säger Joel Samuelsson.
En mer framkomlig väg kan då vara att vända sig till Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Även om utslagen i ARN bara är vägledande brukar det räcka.
– Den dåliga publiciteten det innebär gör att det är väldigt få som går emot ett utslag i ARN, säger Joel Samuelsson.