Carl-Åke Eriksson var tidigare bland annat nyhetschef och redaktionschef på Upsala Nya Tidning. Upptåget blev ett lyft i pendlandet mellan bostaden i Tierp och redaktionen i Uppsala.
Ur arkivet
Den här dagen 1991 skrev UNT om ett av de större projekten i Uppsala län på många år när det gäller infrastruktur. I Storvreta pågick förberedelserna för fullt för den nya satsningen på Upptåget mellan Tierp och Uppsala. I Storvreta hade rallarna slagit läger och det arbetades både med nya spår och byggande av perrong. Senare skulle även perronger byggas i Vattholma och Skyttorp inför premiärturerna i augusti.
Storvretas station var den första som gjordes i ordning inför den stora satsningen på lokaltåg i länet. Ett 40-tal rallare fanns på plats när UNT gjorde reportaget där tre tåg lastade med makadam anlände dagligen till det blivande stationsområdet. Tömningen av makadamtågen från Dannemora hade blivit något av ett folknöje att gå och titta på i Storvreta, kunde man läsa.
Tierpsbon Carl-Åke Eriksson var nyhetschef och senare redaktionschef på Upsala Nya Tidning och för honom var det självklart att tågpendla mellan Tierp och Uppsala.
– Första åren var det med SJ:s fjärrtåg men när Upptåget startade blev det ett självklart alternativ – inte bara för mig utan för många Tierpsbor, säger Carl-Åke Eriksson, som faktiskt bänkade sig i Upptåget redan på premiärdagen.
Nu, många år senare, sätter han Upptågets start som något av en milstolpe när det gäller Tierps utveckling.
– Tierps köping växte ju fram i och med byggandet av järnvägen 1874. Samma sak hände igen med Upptåget drygt 100 år senare. Upptåget skapade en ny framtidstro i Tierp och satte fart på utvecklingen inom många områden, bland annat handel och bostadsmarknaden, säger han.
Upptåget blev snabbt ett populärt färdsätt för resan mellan Tierp och Uppsala. Bilden är dock inte från premiäråret utan från 2003.
När rallarna höll på som bäst i Storvreta den här dagen, 8 april 1991, var den nya E 4-sträckningen fortfarande långt borta. Därför blev Upptåget där restiden mellan Tierp och Uppsala kapades till 45 minuter ett självklart val för många av de som pendlade till Uppsala.
– Under de första åren gick inte tågen under sena kvällar och helger. Men när trafiken utökades några år senare öppnades även nya möjligheter för Tierpsborna att kunna ta del av Uppsalas kultur- och nöjesliv, konstaterar Carl-Åke Eriksson.
1991 var ett händelserikt år i världen som inleddes med Kuwaitkriget och avslutades med Sovjetunionens kollaps. Till det kan läggas mirakellandningen i Gottröra, där ett SAS-plan kapade trädtopparna med vingarna och landade i en skogsglänta under mellandagarna. Den här dagen fick efterverkningarna av Kuwaitkriget som utrymme i tidningen. Flyktingvågen från Irak var enorm. Omkring 700 000 hade flytt till grannlandet Iran. Och samtidigt rapporterades det att man hade lyckats släcka en av omkring 500 oljebränder som härjat i det lilla landet sedan kriget.
Graffitifesten på Forumtorget fick ett snöpligt slut, redan innan man kom igång på allvar.
Inne i centrala Uppsala pågick en omfattande ombyggnad av Forum. Varuhuset skulle bli galleria och hela fasaden vid gågatan var täckt av ett 30 meter långt och sex meter högt plank. Varför inte skapa en gigantisk graffitivägg, resonerade fastighetsägaren och bjöd in den kommunala graffittskolan för att färgsätta planket.
Men lite snopet stoppade väktare graffitifesten och tillkallade polis sedan förbipasserande klagat på lukten från sprejfärgen.
– Konstigt, eftersom vi jobbade på uppdrag av fastighetsägaren och hade tillstånd från fastighetskontoret, sade Per Andreasson, en av ledarna från graffitiskolan.