Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen och över 100 000 svenskar lever med sjukdomen. Det finns ännu inget botemedel – men sedan en tid tillbaka finns hopp kring möjligheten att effektivt bromsa insjuknandet. Förra veckan kom ett genombrott när läkemedlet Leqembi godkändes i USA.
Rötterna till världsnyheten sträcker sig till Rudbecklaboratoriet i Uppsala, till tidigt 2000-tal när Uppsalaprofessorn Lars Lannfelt upptäckte antikroppen Lecanemab.
Sedan dess har det gjorts studier, bland annat på Akademiska sjukhuset, kring hur effektivt läkemedlet är i att bromsa Alzheimerspatienters sjukdomsförlopp. Resultaten ledde tidigare i år fram till att läkemedlet snabbgodkändes i USA för patienter med mild eller tidig alzheimer, och nu har det till slut fått fullt godkännande i landet.
Lars Lannfelt säger att beskedet är glädjande.
– Jag har hållit på med det här i mer än 20 år, så det är fantastiskt roligt. Det är ju det första nya godkända läkemedlet i den här klassen, där man går mot grundorsaken till sjukdomen.
I samband med beskedet meddelades även att Medicare kommer ge en bred subventionering av Leqembi.
– Det är glädjande, då blir det mycket mer tillgängligt, säger Lars Lannfelt.
Lena Kilander, professor i geriatrik och överläkare, har lett den delen av studien som bedrivits vid Akademiska sjukhuset. Av fyra patienter är det två som nu valt att fortsätta med läkemedlet.
– De patienterna fortsätter med en öppen studie, den första studien var placebokontrollerad. Vi undersöker effekterna av läkemedlet på lång sikt, även om det kan vara svårt att mäta effektstorleken eftersom vi inte har något kontrollmaterial.
Forskning pågår också kring hur behandlingen ska utvecklas – Lena Kilander berättar att patienten än så länge behöver komma till en läkarmottagning varannan vecka för att få läkemedlet som dropp.
– Det är en typ av behandling som inte alla hoppar på. Läkemedelsföretaget undersöker om det går lika bra att ta den som spruta, men det dröjer länge innan vi har resultat därifrån. Det finns också risk för biverkningar, varför man behöver undersöka hjärnan med magnetkamera i början av behandlingen.
Att läkemedlet godkänns i USA stärker chansen att det kommer bli godkänt även av den europeiska läkemedelsmyndigheten, säger Lena Kilander.
– Vad jag har förstått kan det ske till hösten.