Det rapporterar forskare vid bland annat Uppsala universitet i en studie som publiceras i det amerikanska smittskyddsinstitutets tidskrift Emerging Infectious Diseases.
– Fyndet visar att det finns risk för spridning av blödarfeberviruset till nya geografiska områden, säger doktoranden Tove Hoffman vid Institutionen för medicinska vetenskaper och Zoonoscentrum vid Uppsala universitet.
Forskarna har undersökt förekomsten av virusarvsmassa i fästingar som samlats in från migrerande fåglar vid sju fågelstationer runt Medelhavsområdet. I 6 av 1 771 undersökta fästingar påträffades arvsmassa från blödarfeberviruset alkhumra.
Alkhumra har varit känt sedan mitten av 1990-talet, då det upptäcktes hos patienter med blödarfeber i Saudiarabien, men har aldrig tidigare påträffats i Europa. Nytt är också att alkhumra-viruset hittades hos en fästingart, Hyalomma, som finns i både i Afrika, på den arabiska halvön och i Syd- och Mellaneuropa. De fästingarter som viruset tidigare påträffats hos lever inte i Europa.
I Europa finns inga kända fall av blödarfeber orsakade av alkhumra-viruset, men forskarna varnar för att infekterade hyalomma-fästingar på återvändande flyttfåglar kan ha potential att genom sina blodmåltider börja sprida viruset även till människor och andra djur i Europa.
Så har förmodligen tidigare hänt med ett annat blödarfebervirus, Krim-Kongo-viruset, som du kan läsa om här.
Risken för att detta ska inträffa i Sverige bedömer forskarna dock som praktiskt taget obefintlig eftersom hyalomma-fästingar inte klarar av att övervintra norr om Centraleuropa.
Fotnot: Hela artikeln i Emerging infectious diseases kan läsas här.