I två av Konserthusets större seminarierum pågår livliga diskussioner. Drygt 200 experter, från näringsliv, kommunen och universiteten, har bjudits in till idéspånarträff, ett av flera semiarier om hur det framtida Uppsala ska byggas.
Bakgrunden är det så kallade Uppsalapaketet där Uppsala i utbyte mot en tidigarelagd utbyggnad av fyrspåret mot Stockholm åtar sig att bygga bostäder, främst i ett område söder om dagens Bergsbrunna.
Utbyggnadsområdet är i dag helt oexploaterat och behöver byggas upp från grunden. Det är en utmaning i sig att från noll bygga upp infrastruktur för allt från vatten och avlopp till elnät och trafiklösningar. Ett uttalat mål i avtalet med staten är dessutom att utbyggnaden ska fungera som experimentverkstad för hållbart stadsbyggande.
För att lyckas med ambitionen att göra den nya staden klimatpositiv, det vill säga att det bidrar till att minska växthusgaserna i atmosfären, krävs nya grepp. Målet med gruppövningarna i UKK är att starta en diskussion om hur man redan när den tekniska infrastrukturen planeras hittar innovativa lösningar.
Vill man ha in kretsloppstänkandet kan det finnas hinder i de gamla strukturerna även om när man pratar om något så konkret som elförsörjning eller hantering av dagvatten, det regnvatten som rinner från tak och andra hårda ytor.
– Frågan är till exempel om man kan kräva att fastighetsägaren tar hand om dagvattnet på sin egen mark, säger Michael Eriksson, strategisk samhällsplanerare med ansvar för den tekniska infrastrukturen runt Uppsalapaketet.
Den stora elefanten i rummet är dock bilens plats i stadsrummet, med tillhörande beteenden och attityder. För att klimatmålen ska nås behöver Uppsalas utsläpp minska mellan 10 och 14 procent om året, enligt kommunens egna beräkningar. Det stora sorgebarnet är trafiken där övergången till el och alternativa bränslen har ätits upp av ökad trafik.
Johanna Wiklander, projektledare för planeringen av Bergsbrunnaområdet, säger att trafiklösningarna, där en stor del av gaturummet viks åt annat än bilar, har skapat diskussion redan innan samrådet har inletts.
Gabriella Burel, ansvarig för Uppsalapaketet, säger att beteendeförändringar innebär stora utmaningarna.
– De tekniska lösningarna finns. Men det är en stor fråga för politikerna att hantera hur vi påverkar beteenden och kampen om bekvämligheten, säger Gabriella Burel.