Gunilla Lindgren är miljöutredare på länsstyrelsen i Uppsala län och har under många år sett sjöns status försämras till följd av övergödning.
– Vi har sett att sjöns status långsamt blir sämre och sämre. Det är bekymmersamt.
Det säger Gunilla Lindgren, miljöutredare på länsstyrelsen i Uppsala län. Hon har länge följt utvecklingen i sjön Trehörningen – som liksom många andra svenska vattendrag drabbats av övergödning. Problemet uppstår när för mycket näringsämnen (fosfor och kväve) orsakar syrebrist och igenväxt, i värsta fall döda bottnar, vilket stör ut den biologiska mångfalden.
Fjällnorabadet är ett av Uppsalas mest populära. Sommartid trängs Uppsalaborna för att få simma i den varma sjön eller kasta sig ut från hopptornet. Oftast är vattnet i Trehörningen tjänligt, alltså av tillräckligt god kvalitet. Men då och då dyker skyltar upp, som avråder från bad på grund av algblomning – en direkt konsekvens av övergödningen.
Eftersom algerna kan vara giftiga är kommunen skyldig att varna och avråda från bad. Ifjol hände det tre gånger vid Fjällnorabadet.
Det ligger flera byar och mindre samhällen runt sjön Trehörningen, som Funbo, Gunsta och Marielund.
Boven bakom problemen i Trehörningen stavas gamla enskilda avlopp, vilket UNT tidigare berättat.
– Jag kan inte se någon annan anledning. Avloppen har funnits där i många år, säger Gunilla Lindgren.
Flera mindre byar och samhällen ligger runt sjön, såsom Funbo, Marielund och Gunsta. Många har även sommarhus här. I dagsläget har alla bostäder enskilda avloppsanläggningar – alltså egna avlopp som de själva ansvarar för att tömma, som inte är kopplade till kommunens avloppssystem.
Jämfört med vattendrag som ligger nära jordbruk eller stora reningsverk, är mängden fosfor som hamnar i Trehörningen liten, enligt länsstyrelsens egna mätningar. Men det räcker för att orsaka algblomningar, och framöver kan badsugna Uppsalabor få räkna med att varningarna blir tätare, i takt med att sjön blir alltmer övergödd.
– Exempelvis Sävjaån är också övergödd, men den är otroligt belastad av jordbruk. Runt Trehörningen finns nästan bara skog, förutom bostadshusen, säger Gunilla Lindgren.
Länsstyrelsen i Uppsala län tror att Trehörningen fått problem med så kallas internbelastning, alltså att sjön matats med så mycket fosfor och kväve – och sedan skiktas när det blir varmt – att den börjat övergöda sig själv.
På länsstyrelsens vattenförvaltning har man en teori om hur det går till: Trehörningen tycks nämligen likt andra djupa sjöar skikta sig med varmt vatten på ytan och kallt vatten på botten. När sjön matas med fosfor från avloppsvattnet sätts en process igång.
– I övre lagret frodas algerna till följd av ökat näringsinnehåll i vattnet. När algerna dör sjunker de till botten. Där bryts de ner, vilket leder till syrebrist och frigör lagrad fosfor i bottensedimenten, förklarar Gunilla Lindgren.
När fosforn stiger till den varma ytan blir den "föda" för nya alger – och så går det runt, runt. Gradvis övergöder sjön sig själv.
Med jämna mellanrum varnar kommunen för algblomning i badsjöarna sommartid. Det är de skyldiga att göra, eftersom algerna kan vara giftiga. Det går inte att se skillnad på farliga och ofarliga alger med blotta ögat.
De flesta avlopp runt Trehörningen är byggda långt innan 1999 – då miljöbalken kom med nya lagar – och möter inte alltid dagens hårdare krav på rening. Uppsala kommuns miljöförvaltning är mitt i en pågående tillsyn av kommunens totalt 12 000 enskilda avlopp. Fokus är just de avlopp som har tillstånd äldre än 1999.
Hittills har 18 stycken dömts ut och fått förbud i områdena kring Trehörningen, eftersom de varit olagliga och inte renat tillräckligt.
– Om ett enskilt avlopp inte är en sluten tank släpper det ifrån sig fosfor och kväve. Det kan också släppa ut bakterier, smittoämnen och läkemedelsrester. I slutändan hamnar det i sjön via grund- eller ytvattnet, säger Sofie Bergendahl, chef för miljöförvaltningens VA- och områdesskyddsenhet.
Sofie Bergendahl, chef för Uppsala kommuns VA-och områdesskyddsenhet, bekräftar att gamla avlopp ligger och läcker näringsämnen ut i badsjön Trehörningen.
För dåliga avlopp måste alltså enligt lag bytas ut. Men ofta krävs både tillsyn och ett beslut om förbud för att få fastighetsägare att bygga nya. Och att bygga nytt avlopp är dyrt och kan kosta flera hundra tusen kronor.
I Uppsala kommun får fastighetsägare drygt två år på sig att åtgärda ett utdömt avlopp. Sofie Bergendahl vet inte om de 18 utdömda avloppen bytts ut ännu.
– Men de har fått tillstånd till nya avloppsanläggningar, säger hon.
Badsugna Uppsalabor kan få räkna med allt fler badförbud i på Fjällnora-badet. Detta på grund av algblomning, en direkt konsekvens av övergödning.
Men långt ifrån alla avlopp runt Trehörningen är inspekterade ännu. Det finns fortfarande 43 avlopp runt sjön, som anlagts före 1999, som Miljöförvaltningen inte kontrollerat.
– Och statistiskt vet vi att 75 procent av alla avlopp som inspekteras blir utdömda, säger Sofie Bergendahl.
Tills dess kan det alltså finnas gamla avlopp som fortsätter läcka ut i Trehörningen?
– Ja, det finns avlopp där som såklart inte är bra. Det finns också många slutna tankar som behöver slamtömmas med bil ofta, vilket i sin tur leder till utsläpp i luften, säger Sofie Bergendahl.