Enligt Kommunal behöver äldreomsorgen i Sverige anställa 150 000 personer till år 2030. Hampus Andersson vid Kommunal anser att minutstyrningen behöver avskaffas för att fler ska vilja jobba inom hemtjänsten.
Kommunal är mycket kritiskt till minutstyrning inom hemtjänsten, en modell som innebär att insatser för de äldre ersätts per minut. Den betalning som utförarna får för att exempelvis duscha en person baseras på att den ska ta ett visst antal minuter.
Kommunal betecknar systemet som ohållbart.
– Minutstyrningen skapar stress, ger sämre arbetsmiljö och ökar faran för arbetsrelaterad ohälsa, säger Hampus Andersson, utredare vid Kommunal.
– Dessutom riskerar de äldre att få sämre omsorg eftersom personalen ofta har så bråttom. En del anställda tycker att de knappt hinner ta av sig innan det är dags att gå.
Kommunal har frågat hemtjänstpersonal runt om i landet som arbetar med minutstyrning om deras arbetssituation. Här är några siffror ur rapporten:
- 22 procent uppger att de hinner utföra sina insatser på utsatt tid.
- 35 procent har svårt att ta lunchrast varje dag.
- 30 procent tycker de har förutsättningar att ge god omsorg.
De som arbetar enligt andra styrmodeller har uppgett dubbelt så höga siffror. Det vill säga att de har en bättre arbetsmiljö och betydligt större möjligheter att ge en bra omsorg, enligt vad de själva uppger.
Minutstyrning innebär att hemtjänstpersonalen får ett visst antal minuter på sig för att utföra arbetet. Antalet minuter styr den ersättning som vårdgivaren får av kommunen.
Enkäten har besvarats av 2 800 anställda, men svarsfrekvensen är låg och siffrorna bör därför tas med en nypa salt.
Kommunal kräver att minutstyrningen avskaffas och föreslår en mer flexibel modell, liknande den som nu testas i Uppsala.
Den går ut på att hemtjänstteamet får större ansvar för att planera arbetet utifrån de äldres behov. Kommunal framhåller även vikten av att kommunernas biståndsbedömare inte får påverkas ifall hemtjänsten drabbas av ekonomiska problem. I annat fall kan de pressas att neka stöd till de äldre, i syfte att hålla budgeten.
Finns inte risken att personalen arbetar mindre snabbt och effektivt om minutstyrningen avskaffas?
– Risken idag är att man kör slut på folk. Insatserna för de äldre måste ju utföras och ges personalen tillit att planera och genomföra dem ökar kvaliteten inom hemtjänsten, säger Hampus Andersson.
Kommunal har frågat medlemmar inom äldreomsorgen vad de anser om minutstyrningen. Omdömena är till övervägande del negativa.
Blir det inte dyrare med en modell där stressen minskar och insatser kan ta längre tid?
– I längden blir det billigare genom att personalen får bättre hälsa och gör rätt saker utifrån de äldres behov. Det blir även lättare att rekrytera anställda, vilket annars kostar stora pengar.
Enligt Helena Ersson, ordförande för Kommunal i Uppsala, krävs mer stabila arbetsgrupper om minutstyrningen ska avskaffas.
– Om arbetsgrupperna själva ska lägga upp jobbet går det inte att ha 40 procent vikarier som det är på vissa håll i Uppsala idag.
"Minutstyrningen skapar samvetsstress. Personalen hinner inte göra det de skulle vilja för att de äldre ska må bra", säger Helena Ersson, ordförande för Kommunal i Uppsala.
Enligt Hampus Andersson har nästan alla kommuner minutstyrning i olika grad. Han säger att modellen hämtats från industriproduktionen av varor och införts inom äldreomsorgen när den öppnades för privata aktörer.
– För att kunna jämföra anbud vid en upphandling måste man precisera vad som ska utföras och hur mycket det ska kosta. De som lägger anbud tävlar om att bjuda under varandra. Minutstyrningen har blivit ett sätt att spara pengar där man lägger så lite pengar som möjligt på olika moment, hävdar Hampus Andersson.
Även Anna Bergendal vid Vårdföretagarna, efterlyser en mer flexibel modell för minutstyrningen.
– Våra medlemmar tycker det är viktigt att det avsätts tillräckligt med tid. De anser även att det bör gå att omfördela tiden mellan de beviljade insatserna, inom ramen för vad som godkänts av biståndsbedömarna, säger hon.