Året som präglade Uppsala: "Vi kommer vinna"

2023 har vi sett en rad skjutningar, explosioner och andra grova brott kopplade till gängkriminaliteten i Uppsala. Oskyldiga personer – både anhöriga och utomstående – har skadats och förlorat livet. "Jag hoppas alla inblandade funderar på om det är värt det", säger chefsåklagaren Ingrid Isgren.

2023 har präglats av ett flertal skjutningar och explosioner som kopplas till våldsvågen.

2023 har präglats av ett flertal skjutningar och explosioner som kopplas till våldsvågen.

Foto: Adam Wrafter

Uppsala2023-12-31 20:00

I den mörkblåa uniformen sätter sig Uppsalapolisen Robert Lantz ned vid ett av polishusets soffbås i matsalen. Året är snart slut och han reflekterar över hur det har varit att jobba i yttre tjänst under en period som präglats av en våldsvåg.

– När jag började som polis var det inte vanligt att man sköt någon. Det kom en period när man började skjuta varandra i benet för att driva in skulder men att skjuta ihjäl någon var inte vanligt. Det är något vi som jobbat länge inte var beredda på, säger Robert Lantz, chef för en insatsgrupp.

undefined
2023 har präglats av ett flertal skjutningar och explosioner som kopplas till våldsvågen.

Robert Lantz har jobbat som polis i drygt 14 år. Nu är han en av dem som står i frontlinjen när ett mordförsök, en skottlossning eller en explosion inträffat. 

När han tänker tillbaka på året är det två händelser som sticker ut: När Soha Saad, 24 år, förlorade sitt liv i ett sprängdåd i Fullerö och mordet i Salabacke där en man i 25-årsåldern träffades av kulorna.

– Det är alltid sorgligt när någon dör, men när det är oskyldiga som stryker med – då känns det lite som ett misslyckande och att man skulle vilja vara bättre. Sen är jag realistisk och förstår att vi inte kan förutspå vad som sker härnäst. Vi är nummer två på plats, säger han och tar en klunk kaffe.

undefined
Robert Lantz, gruppchef för ingripandeverksamhets-grupp (IGV) på polisen i Uppsala.

Polisen har jobbat övertid, likaså åklagarna. Att få slut på våldet och lagföra så många det bara går är på båda myndigheternas priolista.

– Vi har alltid sett grymma händelser men många har varit tillfälligheter eller att man varit påverkad och inte medveten om vad man gör. Men nu sitter det folk i andra länder och beställer mord som man beställer mat och så skickas ett Foodora-bud. Det är hemskt att vi har hamnat i ett samhälle där man både är villig att göra en beställning men också att utföra det, säger chefsåklagaren Ingrid Isgren.

Åklagarkammaren i Uppsala har drygt 35 verksamma åklagare och 13 handläggare. Tio personer till hade behövts, menar Ingrid Isgren. På grund av den omfattande brottsligheten har vissa ärenden fått ligga väntande.

Prioriteringarna har varit nödvändiga och arbetet har varit intensivt. Chefsåklagaren belyser något positivt i det hela: i majoriteten av fallen har involverade kunnat ställas inför rätta.

– Den här typen av brottslighet har tidigare präglats av väldigt låg uppklaring. Nu har vi haft bättre förutsättningar. Det har varit fler klanterier. Man har exempelvis lämnat spår, tappat vapen, dna och mobiltelefon där man i chattar skriver i klartext om vad som ska hända. Det har gjort jobbet lättare, säger Ingrid Isgren.

undefined
Ingrid Isgren, chefsåklagare. Kammarchef på åklagarkammaren i Uppsala.

Om än tiden har varit tuff och många kollegor – till både Ingrid Isgren och Robert Lantz – har fått ta sig till jobbet mitt i natten eller förlänga sitt arbetspass med flera timmar, gör de sitt jobb med stolthet.

– Vår inställning är att vi ska vinna. Vi kommer att ta det här. Det finns inget annat alternativ. Jag tror inte att de kriminella själva gillar den här eskaleringen. Vår upplevelse är att även de inblandade är oroliga. Förr var det värsta du kunde råka ut för var stryk, i dag går man mot familjemedlemmar, säger Robert Lantz.

– Vi har faktiskt räddat liv och att känna att man varit en del av det och gör en stor insats håller motivationen uppe, säger Ingrid Isgren.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!