Natten mot den 13 september i år smyger en pistolbeväpnad 17-åring omkring vid ett hus i Stenhagen. Där bor en anhörig till gängledaren Rawa Majids sambo och 17-åringen har kommit för att skjuta ihjäl honom och hans familj.
Klockan 03:46 får polisen in ett larmsamtal från familjen. Åtta minuter senare ligger 17-åringen på marken, avväpnad och försedd med handfängsel.
Det här är ett av flera exempel där Uppsalapolisen under våldsvågen kunnat gripa misstänkta direkt i anslutning till brottet. Det handlar om personer som anklagats för sprängningar, skjutningar och vapentransporter kopplade till konflikten runt Rawa Majids nätverk Foxtrot.
UNT har kartlagt vad som hänt i utredningarna av våldsvågens allvarligaste brott. Av de 20 grövsta fallen återstår i nuläget bara tre mål där det ännu inte finns någon misstänkt. I de övriga 17 utredningarna har minst en gärningsman identifierats och i dessa mål är de utpekade antingen häktade, åtalade eller dömda.
Att resultatet hittills blivit så pass bra har en rad förklaringar enligt poliser och åklagare som UNT talat med. Stefan Siesing är insatschef för Frigg, polisens nationella satsning mot konflikterna kring Foxtrot-nätverket. Som en framgångsfaktor lyfter han fram snabba gripanden, i likhet med det som skedde 13 september i Stenhagen.
– Att vi kunnat gripa personer så fort beror på att vi haft poliser på plats vid rätt tidpunkt, i rätt bostadsområden, säger Stefan Siesing.
Om det slutar med fällande domar i de våldsvågsärenden där det finns häktade och åtalade skulle det innebära en ovanligt hög uppklarningssiffra. Som en jämförelse kan man ta anmälningar om brott mot person i Sverige i stort, där mindre än vart tionde ärende ledde till fällande dom under 2022.
Lina Lunneborg, biträdande chef vid Uppsalapolisens utredningssektion, säger att tips från allmänheten har betytt mycket.
– Alla Uppsalabor är medvetna om problembilden kring våldsvågen och många har hört av sig med iakttagelser. Inte minst kan det bero på att man vill ha det lugnt i sitt bostadsområde.
Lina Lunneborg nämner flera tänkbara orsaker till det stora antalet gripanden, som att man fått förstärkning av poliser från andra delar av landet och att det hittats bevisning i form av chattar.
Stefan Siesing menar att Uppsalapolisen varit bra på att anpassa sitt arbetssätt utifrån hur gärningsmännen agerat.
– Varför sitter en ung kille som inte är från Uppsala i en taxi mitt i natten? Sådana situationer har vi tittat närmare på och det har bland annat lett till gripanden där vapen tagits i beslag.
Enligt Stefan Siesing har Uppsalapolisen även haft nytta av att utbyta information och tips om arbetsmetoder med andra polisregioner. Men han medger att allt inte handlat om skicklighet från polisens sida.
– Vi har haft en del tur också, säger han.
Det har även skett misstag från polisens sida. Ett sådant gäller den bevakningskamera som polisen hade satt upp vid en hotad adress i Lövstalöt. Kameran togs bort i slutet av november och kort senare skedde en sprängning vid adressen.
På minuskontot finns även att polisen inte haft framgång när det gäller ett av de allra grövsta brotten under våldsvågen. Det handlar om mordet på en 25-årig man som sköts till döds i Sala backe 12 september. I det fallet har polisen inte lyckats binda någon misstänkt till dådet.