När byggplanerna för nya Flogstaskolan presenterades ingick rivning av två bostadshus i förslaget. Marken planerades i stället bli en del av skolgården. Båda husen byggdes i början av 1900-talet för tjänstemän vid Ekeby bruk, senare keramikfabriken Upsala-Ekeby, som under en period var Skandinaviens största kakel- och keramikfabrik.
Rivningsplanerna fick mothugg av Upplandsmuseet, länsstyrelsen och kommunens kulturnämnd. Alla ansåg att byggnaderna har ett högt kulturhistoriskt värde genom sin anknytning till den gamla bruksmiljön. Byggnadsnämnden menade i stället att de med tiden förlorat sin anknytning till bruket och därför kunde rivas.
Nu svänger nämnden och föreslår att båda husen bevaras och får rivningsförbud. Den ena byggnaden är i dag klubblokal för en idrottsförening, den andra privatbostad. Marken ägs av kommunala bolaget Skolfastigheter. Båda husen föreslås få flexibla användningsmöjligheter:
– Man kan tänka sig att ett av husen exempelvis kan användas för något skoländamål, säger byggnadsnämndens 1:e vice ordförande Anders A Aronsson (L).
I gengäld flyttas den nya förskola, som planerats på skoltomten, till en grönyta i närheten. I det nya planförslaget får förskolan 144 platser, jämfört med tidigare 100 platser:
– Man får en större förskola än på skoltomten och utrymme för den friyta som krävs för barnen, säger Victoria Wirén, projektledare vid Skolfastigheter.
Antalet grundskoleplatser i området behöver bli fler men den befintliga Flogstaskolan från 1980-talet har inte bedömts klara en påbyggnad. Därför föreslås rivning och nybyggnad på tomten. Den nya skolan får plats för 420 elever, om planen blir verklighet. I planerna ingår också en ny idrottshall, på ungefär samma plats som dagens skolbyggnad.
Omvandlingen föreslås ske i etapper där den nya skolan byggs samtidigt som eleverna går kvar i den befintliga skolan. Efter inflyttning i den nya skolan startar rivning av dagens skola och uppbyggnad av ny idrottshall. Anders A Aronsson anser att planerna har tydligt fokus på barnens behov:
– Man har tittat på hela skolmiljön, hur ytorna kan användas, säkra trafiklösningar, möjligheten till olika rörelsemönster och miljöer som passar för lugna och mer rörliga aktiviteter. Det är en konsekvensanalys som gjorts ur barnens perspektiv, säger han.
Planförslaget går senare i år ut på en sista remissomgång.