Livräddande hjärtoperation görs över en dag

Akademiska sjukhuset sätter på sig ledarvästen när det gäller hjärtklaffsbyten via ljumsken. Som första svenska sjukhus opererar man nu patienter över en dag.

Lars Ahlsén, 71 år, är en av de allra första patienterna att opereras och få en ny hjärtklaff via ljumsken, genom dagkirurgi. Redan samma eftermiddag fick han alltså åka hem.

Lars Ahlsén, 71 år, är en av de allra första patienterna att opereras och få en ny hjärtklaff via ljumsken, genom dagkirurgi. Redan samma eftermiddag fick han alltså åka hem.

Foto: Anna Bredberg

Uppsala2023-05-15 05:00

"När får jag åka hem?

Det är vad patienterna först brukar fråga Rickard Lindblom, thoraxkirurg vid Akademiska sjukhuset och docent i hjärtkirurgi vid Uppsala universitet. 

– De vill inte vara här längre än nödvändigt, säger han.

undefined
Rickard Lindblom är thoraxkirurg på Akademiska sjukhuset.

Enligt honom och hjärtläkarkollegan Stefan James är patientnyttan den största drivkraften bakom att de operationer där en hjärtklaffsprotes byts via en kateter i ljumsken, nu görs som dagkirurgi när det är lämpligt. 

71-årige Lars Ahlsén, vars operation UNT gjort reportage om, var blott den andra patienten som opererades över en och samma dag.

– För några år sedan låg man fyra, kanske fem dagar på avdelning. I dag är mediantiden att man går hem dagen efter. Och nu kan de som bor i Uppsala komma och åka hem samma dag, säger Rickard Lindblom. 

Hemligheten är goda förberedelser och planering av helheten, i kombination med förfinade operationsmetoder och teknik. Den nya klaffen kommer på plats vid hjärtat via ett blodkärl i ljumsken.

undefined
Det är samordning och planering som tillsammans med ny teknik gjort det möjligt att tydligt minska vårdtiderna vid ett hjärtklaffsbyte så att det nu kan se över en dag, säger Rickard Lindblom, läkare. På bilden också Helen Myrlund, koordinator och Hanna Dahlin, sjuksköterska och Tavi-ansvarig.

– Hålen som vi gör för att gå in blir mindre och mindre. Det ger oss bättre möjligheter att kunna sluta dem efteråt. Vi har blivit bättre på att placera klaffen och kan bättre förutsäga om det kommer att bli några rytmstörningar. Genom bättre koordinering hinner vi också göra de kontroller vi ska efteråt, förklarar Rickard Lindblom.

Hjärtläkaren Stefan James, som också är professor vid Uppsala universitet, har varit med på hela resan sedan de kateterburna hjärtklaffsproteserna först dök upp som en fascinerande innovation för omkring 20 år sedan. Tidigare var enda alternativet att öppna bröstkorgen för att komma åt, en krävande operation som äldre och svaga inte kan genomgå. 

Ännu sker en tredjedel av alla hjärtklaffsbyten genom öppen operation. Vårdtiden är då fem till sju vårddagar.

– Det är en otroligt häftig utveckling vi sett. Att vi nu kan göra det på en dag är ett exempel på att vården är full av människor som ser och försöker förbättra saker, och göra allt mer patientvänligt, säger Stefan James.

För vården kan dyra och kapacitetskrävande vårddygn kapas.

undefined
Stefan James är överläkare och professor på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.

– Görs det på rätt sätt, utan att skarva på noggrannhet och säkerhet så finns stora vinster, för patienten och för vården, säger Rickard Lindblom.

Akademiska sjukhuset gör i dag näst flest hjärtklaffsbyten via ljumsken i Sverige och säger sig vara först i landet med att göra det som dagkirurgi.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!