Sexförbrytare
De senaste dagarna har UNT rapporterat om en 57-årig man som gång på gång dömts för grova våldtäkter där kvinnor blivit bundna och utsatts för bestialiska dåd. Han har flera gånger utretts av läkare och inte vid något tillfälle ansetts vara i behov av rättspsykiatrisk vård. I stället har han efter samtliga övergrepp fått fängelsestraff.
Den som döms till fängelse friges efter en viss tid. Den som får rättspsykiatrisk vård kan däremot vara frihetsberövad tills det inte längre bedöms finnas risk för återfall i brott, vilket i vissa fall innebär mycket lång tid.
För att någon ska dömas till rättspsykiatrisk vård krävs att personen lider av det lagen kallar en "allvarlig psykisk störning". Det innebär i allmänhet psykotiska symtom som vanföreställningar, hallucinationer eller förvirring. Det kan gälla personer som diagnosticerats med exempelvis schizofreni.
Sedan finns en annan grupp som har så kallad personlighetsstörning. Det kan gälla människor som inte klarar att skapa relationer, som enbart ser till sina egna behov, som har en kriminell livsstil etc.
Till skillnad från dem med allvarlig psykisk störning har personlighetsstörda individer inte en förvrängd verklighetsuppfattning. Brottslingar med personlighetsstörning döms inte till vård utan får i stället fängelse.
– Människor med personlighetsstörning är mycket svårbehandlade. Det är bättre att de tas om hand av Kriminalvården som har program för till exempel sexualbrottslingar, säger Marianne Kristiansson, överläkare vid Rättsmedicinalverket.
Om en person till exempel våldtar och förnedrar kvinnor gång på gång, kan inte det vara ett kriterium för att han är psykisk sjuk och behöver rättspsykiatrisk vård?
– Nej, det krävs att personen har en förvrängd verklighetsuppfattning eller uttalad tvångsmässighet för att det ska bli fråga om rättspsykiatrisk vård.
Ibland kan det gå lång tid efter brottet innan gärningsmannen undersöks av läkare. Hur kan man avgöra om en person led av en allvarlig psykisk störning vid brottstillfället, som kanske inträffade för åratal sen?
– Rättsmedicinalverket har tillgång till hela polisutredningen och mycket annat material, uppger Marianne Kristiansson.
Med hur stor exakthet går det att avgöra om en person lider av en allvarlig psykisk störning eller inte?
– Det rör sig alltid om bedömningar men domstolarna accepterar 98 procent av bedömningarna.
Hur kan man förhindra att en person som dömts till rättspsykiatrisk vård återfaller i brott när vårdtiden är över?
– Genom att ge bättre stöd i form av bland annat arbete, bostad och behandling mot missbruk och sedan följa upp med ökad kontroll av hur det fungerar, säger Marianne Kristiansson.
Av de som utretts för behov av rättspsykiatrisk vård de senaste fem åren har något över 50 procent bedömts lida av en allvarlig psykisk störning. 2021 handlade det om 278 personer. Snittiden för rättspsykiatrisk vård är sju år.
Kriterierna för vem som ska dömas till rättspsykiatrisk vård har varit desamma under de senaste 30 åren.
– 1992 ändrades lagen och det blev högre krav för att någon ska dömas till rättspsykiatrisk vård. En orsak till lagändringen var att en del av de som dömts till rättspsykiatrisk vård blev frisläppta efter kort tid. Det rörde sig då ofta om personer med personlighetsstörning som inte var mottagliga för vård, uppger Marianne Kristiansson.