Kronofogden hävdar att konkursförvaltaren, här kallad A, "har bortsett från klara varningssignaler om ekonomisk brottslighet". Den bild som ges i Kronofogdens utredning är att en återkommande grupp personer satt i system att försätta bolag i konkurs. Därefter begär personkretsen att tingsrätten ska utse A som konkursförvaltare.
Kronofogden misstänker att de inblandade systematiskt missbrukar lönegarantin, det vill säga lön som staten i vissa fall betalar ut till anställda som förlorat jobbet vid en konkurs.
En person, en 55-årig man bosatt i Stockholmsområdet, har fått lönegaranti i åtta konkurser som utretts av konkursförvaltare A. Konkursförvaltarens juridiska ombud Olle Kullinger skriver att Kronofogden inte tagit upp några omständigheter som innebär att 55-åringen blivit gynnad i dessa konkurser.
Han uppger att A prövat mannens lönegarantiansökningar på sedvanligt vis och funnit dem korrekta.
I ett av de konkursbolag som konkursförvaltare A handlagt anställdes fyra personer under september 2018. Trots det beviljades de lönegaranti för augusti samma år.
Kronofogden bedömde att högst fyra personer varit anställda i bolaget. Men 27 personer kom med löneanspråk och uppgav att de arbetat 40 timmar i veckan.
De 27 personerna beviljades 1,5 miljoner kronor i lönegaranti.
Bolagets intäkter hade uppgått till 250 000 kronor per månad. Kronofogden skriver att det "knappast räcker för att betala löner åt 27 heltidsanställda".
Myndigheten misstänker även i detta fall fusk med lönegarantin och tillägger att konkursförvaltaren A inte begärt information från de anställda om var de arbetat. Inte heller ska han ha tagit in utdrag från bankkonton för att utreda om de fått lön från konkursbolaget.
A:s juridiska ombud Olle Kullinger uppger i ett svaromål att A hade uppmanat Kronofogden att överklaga lönegarantibesluten för att få en rättslig prövning. Trots det överklagade Kronofogden endast ett enda beslut om lönegaranti.
Detta visar enligt Olle Kullinger att myndigheten "ansett att det saknats anledning att utöva tillsyn genom överklagande avseende övriga beslut".
En av de individer som enligt Kronofogdens utredning ingår i personkretsen i konkurserna som A handlagt är en 49-årig man. Han har beviljats lönegaranti i sex konkurser där A varit förvaltare. Även närstående till 49-åringen ska ha fått lönegaranti i konkurser som förvaltaren hanterat.
I konkursansökan för ett bolag begärde 49-åringen att tingsrätten skulle förordna A som konkursförvaltare "eftersom han inte tidigare haft med bolaget att skaffa".
Men eftersom A inte tog på sig några nya uppdrag just då utsåg tingsrätten en annan förvaltare.
49-åringen begärde då att den förvaltare som utsetts skulle entledigas. Motiveringen var då den motsatta, nämligen att den konkursförvaltare A redan hade gjort en stor genomgång av bolaget.
Tingsrätten beslöt dock att den konkursförvaltare man tillsatt inte skulle entledigas. Den förvaltaren avslog alla ansökningar om lönegaranti i konkursen vilket dock i några fall ledde till förlikning.
Några månader senare företrädde 49-åringen ytterligare ett bolag som försatts i konkurs. 49-åringen begärde återigen att A skulle utses till konkursförvaltare, vilket beviljades. I den konkursen beviljade A lönegaranti till samtliga personer som begärde det.
Kronofogden uppger i sin skrivelse att 49-åringen under 2018 dömdes av Uppsala tingsrätt för grovt penningtvättsbrott. Brottet hade koppling till en narkotikahärva i Uppsala som omsatte miljonbelopp.
Konkursförvaltarens juridiska ombud Olle Kullinger skriver att det är korrekt att konkursförvaltare A beviljat 49-åringen lönegarantier i sex konkurser men understryker att det skett efter sedvanlig prövning. Olle Kullinger ifrågasätter varför Kronofogden betraktar det som suspekt att arbeta i bolag som försätts i konkurs.
Olle Kullinger framhåller att tingsrätten noterade i sin dom då 49-åringen dömdes för penningtvättsbrott att det saknades skäl att befara att han skulle göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Han undrar varför Kronofogden skulle vara av någon annan uppfattning.
Av kontoutdraget för ett av konkursbolagen framgår att flera löneutbetalningar gått till personer som inte fanns med på listan över anställda. Konkursförvaltaren A kritiseras för att ha beviljat lönegarantier utifrån en sammanställning av lönekrav, trots att dessa inte gått att verifiera.
Lönesammanställningar verkar enligt Kronofogden ha upprättats för skens skull, i syfte att öka utbetalningarna från lönegarantin.
Olle Kullinger kommenterar det ärendet med att konkursförvaltaren A bedömde att bokföringen var i tillfredsställande skick men att Kronofogden "är av en annan uppfattning i denna bedömningsfråga".