En 31-årig kriminell man från Uppsala fotograferar när han eldar upp sin Encrochat-mobil i vasken sedan han fått veta att polisen knäckt krypteringen.
Texten har uppdaterats 17 juli 2023.
Den 13 juni 2020 skickar företaget Encrochat ut ett meddelande. Det slår ner som en bomb bland kriminella runt om i världen som använt den krypterade teletjänsten.
"I dag har vår domän med olagliga metoder övertagits av myndigheter", står det i meddelandet. Det visar sig att fransk polis lyckats forcera krypteringen i Encrochat och laddat ner tung bevisning mot en mängd brottslingar.
Encrochat uppmanar alla användare att förstöra sina telefoner. En som tar rådet på allvar är en grovt kriminell 31-årig Uppsalabo som försöker bränna upp sin Encrochat-telefon i vasken. Men det är för sent – polisen har redan säkrat bevisningen mot honom. Några månader senare, hösten 2020, grips han och sitter inspärrad sedan dess.
En grovt kriminell 31-åring från Gottsunda som dömdes i brotthärvan Gökboet firar sin födelsedag på en Uppsalakrog.
Med stöd av Encrochat-materialet fick 31-åringen fängelse i 5,5 år för bland annat grovt narkotikabrott. Till det adderade domstolen 2,5 års fängelse eftersom han begått nya brott då han varit villkorligt frigiven från ett tidigare straff.
31-åringen är en av många gängkriminella från Uppsala som kommer att vara bakom lås och bom flera år framöver, till följd av polisens genombrott med krypterade chattar som Encrochat, Anom och Sky ECC.
Ur förundersökningen av Gökboet. En av de nu dömda Uppsalaborna provskjuter ett vapen.
Sedan 2021 har domar fallit i tre stora Uppsalabaserade härvor med bevisning från chattarna. UNT har gått igenom straffen för de gängkriminella Uppsalabor som haft framträdande roller i målen. I dessa tre ärenden kan grovt räknat 41 Uppsalabor betecknas som huvudaktörer och de har dömts till fängelse i sammanlagt 250 år.
Daniel Larsson, polischef i Uppsala, framför foton på de 180 personer som polisen bevakade under specialsatsningen Operation Rimfrost 2020.
När UNT valt ut de 41 gängkriminella individerna i domarna har kriterierna varit dels att de bott i Uppsala, dels att de begått grova brott inom de tre grupperingarna. Här är de tre brottshärvor med krypterade chattar där personerna figurerat:
112 kilo sprängmedel hittades i en bil i Björklinge 2020 under utredningen av Gökboet-målet.
Gökboet. 2021 dömdes 52 personer i ett mål som polisen kallat Gökboet. Ärendet bestod av narkotika, skjutvapen, dynamit, penningtvätt och bedrägeri. Målet kretsade kring ett kompisgäng från Björklinge som lierat sig med yrkeskriminella.
En 28-åring från Uppsala dömdes till nära 8 års fängelse. Merparten fälldes dock för lindrigare knarkbrott. De tolv mest framträdande Uppsalaborna fick totalt 38 års fängelse.
Medlemmar ur Gottsundanätverket i Marbella, Spanien där några av huvudfigurerna höll till.
Gottsundanätverket. I januari 2023 dömdes tio personer i nätverket, däribland ledaren Tommy Andersson som fick drygt 12 år. Enligt polisen har ligan hanterat ungefär ett ton narkotika av olika preparat.
Gänget hade även planer på att attackera poliser med handgranater. De mest centrala personerna från Uppsala har i olika mål dömts till fängelse i totalt 136 år. Under 2022 har ytterligare ett 40-tal personer fällts i andra rättegångar för att ha hanterat knark i samarbete med Gottsundanätverket.
En 21-årig Uppsalabo som i maj åtalades för försök till mord i ett mål med bevisning från Sky ECC. En person sköts i huvudet i Gränby under mordförsöket.
Sky ECC-målet. I maj 2023 fälldes nio kriminellt belastade Uppsalabor i ett mål som omfattar bland annat grova narkotikabrott och planer på att mörda en fiende i den undre världen. Bevisningen utgjordes till stor del av chattar från Sky ECC. Flera av de dömda har digra brottsregister. De längsta straffen fick två män som har att avtjäna nära 13 års fängelse. Totalt utdömdes 76 år för de nio Uppsalaborna.
En fängelseplats kostar runt 3 000 kronor dygnet.
I de tre härvorna har alltså 41 framträdande brottslingar från Uppsala låsts in. Rimligen bör ledarskiktet i Uppsalas undre värld vara något vingklippt i dag – men samtidigt är frågan hur stor del av Uppsalas grövre kriminalitet som de 41 utgör. En fingervisning kan vara att polisen under 2020 satte ihop en lista med kriminella individer man ville komma åt i Uppsala. Den listan bestod av 180 namn.
En del av de dömda har rört sig med mycket pengar. Bild ur det så kallade Gökboet-målet, en Uppsalabaserad härva med Encrochat-bevisning.
Gängen i Uppsala kan inom kort decimeras ännu mer. Orsaken är att flera rättegångar pågår mot ytterligare Uppsalabor som står åtalade för grova brott med bevisning från chattar.
Dessutom har några av Uppsalabornas kumpaner från andra delar av landet dömts till långa straff. Det gäller till exempel en 37-årig före detta Uppsalabo som lett en brottsgruppering i Västerås. Han sitter nu inne på tolv år för mordplaner som avslöjats via Encrochat.
Även kumpaner från andra städer som Uppsalakriminella samarbetat med har fällts med krypterade chattar. Den här mannen från Södertäljenätverket som dömdes i Gökboet ska avtjäna 10,5 år i fängelse.
Ännu ett sådant fall rör en ledare inom Södertäljenätverket som dömts för att ha samarbetat med Uppsalabor i Gökboet-ärendet. Han avtjänar nu 10,5 års fängelse.
Att hålla de 41 personerna inlåsta kommer att kosta stora pengar. Priset för en fängelseplats är i snitt cirka 3 000 kronor per dygn. Om de 41 i de tre härvorna friges efter två tredjedelar av straffen, vilket är praxis, innebär det runt 150 miljoner kronor för deras fängelsevistelser.