Den 4 februari 2002 begravdes Fadime Sahindal i Uppsala domkyrka. Kistan bars ut från Uppsala domkyrka av endast kvinnliga kistbärare.
Den 21 januari är det 20 år sedan Fadime Sahindal sköts till döds av sin pappa i Uppsala, för att hon vägrade följa släktens normer utan i stället valde sitt eget liv. Trots den debatt som pågått sedan dess lever många unga i Sverige än i dag under hedersförtryck.
Hur det kan vara att leva i en familj där familjens heder ska upprätthållas framkom i en rättegång 2021 då några flickor i Uppsala berättade vad de utsatts för av sin pappa.
Familjen kommer från Mellanöstern. En av tonårsdöttrarna vittnade om pappans reaktion när han insåg att hon använt tampong.
"Hon blev rädd direkt eftersom hon visste att man inte fick använda tamponger. Man kunde förlora oskulden om man använde tamponger", står det i domen. Tamponger var bara för gifta kvinnor och pappan slog flickan flera gånger i ansiktet som straff.
Vid ett tillfälle hade en av döttrarna sminkat sig. Pappan sa att det var respektlöst och undrade vad folk skulle tycka. "Han knuffade henne till badrummet och tog tvål och vatten och tvättade hennes ansikte jättehårt. Därefter fick hon örfilar".
Fadime Sahindal framträdde öppet i media för att hon ville att samhället skulle få upp ögonen för hedersvåldet. Den 20 november 2001 berättade hon i riksdagen om det hot och våld hon själv levde med för att hon trotsade familjens normer i kampen för att själv få bestämma över sitt liv. Hon bönföll politikerna att inte vända invandrartjejerna ryggen. Två månader senare mördades hon, 26 år gammal.
Flickorna har berättat att pappan slog sönder deras mobiler för att de chattat med killar och att de tvingades bära slöja. Det fanns hot om tvångsäktenskap och de var rädda att dödas om de blev av med oskulden. När en av flickorna en dag slagits blodig berättade hon slutligen för skolpersonal vad som pågick och pappan häktades.
I en undersökning 2018 bland drygt tusen niondeklassare i Uppsala uppgav två tredjedelar av de utrikesfödda flickorna att de inte fick bestämma helt själva vem de skulle gifta sig med. Rapporten visade ett starkt samband mellan psykiskt hedersförtryck och misshandel. 46 procent av de flickor som svarat att de inte själva fick välja framtida partner uppgav att de utsatts för fysiskt våld.
Under manifestationer mot hedersvåld framhålls ofta Fadime Sahindals kamp.
I en kartläggning 2017 bland niondeklassare i Stockholm svarade cirka sju procent att våld användes i familjen för att skydda släktens rykte. Det skulle innebära att cirka 600 ungdomar enbart i Stockholm levde under sådana förhållanden det året.
Med åren har lagstiftaren kommit att se allvarligt på hedersfrågor. En av de lagar som införts trädde i kraft 2020 och fastslår att påföljden ska skärpas om det finns hedersmotiv i bilden.
Den bestämmelsen använde Uppsala tingsrätt i fjol när pappan fälldes i fallet med tonårsdöttrarna här ovan. Eftersom brotten hade hedersinslag fick pappan extra hårt straff. Han dömdes till fängelse i 18 månader istället för de 14 månader som annars skulle ha blivit fallet.
Sverige chockades av Fadimes död. Utanför Stadshuset i Uppsala vajade flaggorna på halv stång. Mordet på Fadime var det som på allvar lyfte upp hedersvåldet i den politiska debatten i Sverige.
Hittills har det dock inte funnits någon särskild lag som kriminaliserar hedersförtryck, men en ändring är på gång. Den första juni införs den nya brottsrubriceringen hedersförtryck, även kallad lex Fadime. Det blir då straffbart att utsätta en person för kränkningar i syfte att bevara eller återupprätta släktens heder.
Straffet är fängelse i minst ett år. Gärningar som är olagliga enligt bestämmelsen om hedersförtryck är allt från misshandel och olaga tvång till ofredande eller hot. Oftast är brottsoffret av kvinnligt kön men lagen gäller givetvis även när pojkar eller män drabbas.
Det kan vara otillåtet till exempel att hindra sin dotter att träffa pojkar, att tvinga henne att klä sig på ett visst sätt, att förbjuda henne att gå på bio eller vistas i andra offentliga miljöer där hon inte kan kontrolleras av släkten.
Fadime Sahindal sköts ihjäl i en lägenhet i Gamla Uppsala den 21 januari 2002. Hon sköts med två skott i huvudet av sin egen pappa, som ansåg att hon dragit skam över familjen för att hon blivit kär i en kille som familjen inte godkänt och för att hon uttalat sig offentligt om hederskulturen. Pappan greps samma natt och dömdes senare till livstids fängelse.
Det här innebär inte alltid att den som tvingar sin dotter att bära slöja begår brottet hedersförtryck. En förutsättning är för det första att det rör sig om upprepade kränkningar av brottsoffrets integritet. För det andra måste man ha i åtanke att vårdnadshavare har rätt att bestämma över sina barn.
– Det här kan skapa gränsdragningsproblem eftersom föräldrar i viss mån får styra över vilka deras barn umgås med, hur de klär sig och annat. För att gärningen ska vara straffbar måste den utgöra en begränsning som inte är nödvändig med tanke på barnens mognad och säkerhet. Det säger kammaråklagare Jessica Wenna som är specialiserad på hedersrelaterad brottslighet vid Åklagarmyndigheten.
Hur många fällande domar för brott mot lagen om hedersförtryck tror du att det kan bli fråga om?
– Jag tror inte att det blir jättemånga. Det finns redan lagstiftning som täcker alla gärningar som omfattas av hedersförtryck, till exempel grov fridskränkning, där en del av de här fallen kan ingå, uppger Jessica Wenna.
Lagen om hedersförtryck, ibland kallad lex Fadime, kommer troligen att få ett högt signalvärde, menar kammaråklagare Jessica Wenna, som är specialiserad på hedersbrott.
En skillnad med den nya lagen blir bland annat att det sker en utvidgning av vilka gärningspersoner som kan fällas för hedersförtryck jämfört med grov fridskränkning. Vid brott mot den nya lagen om hedersförtryck kan förövaren dömas även om hen bara är en kusin eller en avlägsen släkting som aldrig bott med brottsoffret.
Jessica Wenna tror att ett av den nya lagens viktigaste ändamål blir att fungera som en markering.
– Lagen visar att samhället inte tolererar hedersförtryck. Förhoppningen är att den kan vara förebyggande och även få fler att polisanmäla hedersbrott.
När lagen om hedersförtryck arbetades fram kom farhågor från juristhåll att det blir svårt att bevisa brott och att få därmed kommer att fällas.
– Det är inte enkelt att bevisa att hedersmotiv legat bakom en gärning, men beviskrav om motiv är inget nytt. Bevisningen kan baseras på uppgifter från den enskilde, dessutom tar man i rätten ofta hjälp av någon sakkunnig på hedersfrågor, kommenterar Jessica Wenna.