Utbrett hedersförtryck bland Uppsalas unga

Två tredjedelar av de utrikesfödda flickorna i Uppsala får inte bestämma helt själva vem de ska gifta sig med. Det visar en kartläggning bland samtliga niondeklassare i Uppsala tätort.

"Enkätens resultat visar att vi behöver bli bättre på att fånga upp även utsatta pojkar. I dag riktas insatser främst mot flickorna" säger Mariet Ghadimi på Tris (Tjejers rätt i samhället) som utfört undersökningen på uppdrag av Uppsala kommun och Länsstyrelsen.

"Enkätens resultat visar att vi behöver bli bättre på att fånga upp även utsatta pojkar. I dag riktas insatser främst mot flickorna" säger Mariet Ghadimi på Tris (Tjejers rätt i samhället) som utfört undersökningen på uppdrag av Uppsala kommun och Länsstyrelsen.

Foto: Elin Sandow

Uppsala2018-06-26 07:00

Hur utbrett är hedersförtryck bland unga i Uppsala? Det är en fråga som det tidigare enbart spekulerats i. Nu finns fakta.

Under våren har en stor enkät delats ut i samtliga klasser i årskurs nio i de kommunala tätortsskolorna i Uppsala kommun, totalt tretton skolor. 1 063 elever har besvarat enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 91 procent.

– Det är en fantastiskt hög siffra, som innebär att det inte finns utrymme för några som helst frågetecken kring den här enkätens giltighet, säger Mariet Ghadimi, som både är doktorand i socialt arbete på Stockholms universitet samt verksamhetschef på Uppsalabaserade organisationen Tris (Tjejers rätt i samhället) som har genomfört studien på uppdrag av Uppsala kommun samt Länsstyrelsen i Uppsala län.

De preliminära resultaten från studien blev i dagarna klara. De visar bland annat att 19 procent av flickorna och 12 procent av pojkarna antingen inte alls får vara med och bestämma vem de ska gifta sig med eller att valet är villkorat.

– Det kan innebära att de till exempel bara får välja en partner ur samma religion eller etnicitet eller att de får välja bland några partners som familjen presenterar för dem, säger Mariet Ghadimi.

Bland ungdomar som är födda i Sverige med svenskfödda föräldrar svarar 5 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna att deras val av partner är villkorat. Bland flickor födda i Sverige med två föräldrar födda utanför Norden uppger 42 procent att valet är villkorat och 11 procent att de inte får vara med alls i valet av partner. Och bland flickor som själva är utrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar är friheten ännu lägre: 35 procent har ett villkorat val medan 33 procent inte har något medbestämmande.

En fråga gällde den egna oron att giftas bort. Var fjärde svenskfödd flicka med utrikesfödda föräldrar är oroliga över att giftas bort och av de flickor som själva är utrikesfödda går 40 procent runt med en oro.

– Det här är egentligen inga överraskande siffror, utan ungefär vad jag förväntade mig utifrån det jag sett i mitt arbete på Tris, säger Mariet Ghadimi.

Något hon däremot tycker är överraskande är resultaten vad gäller pojkarna. 40 procent av de svenskfödda pojkarna med utrikesfödda föräldrar uppger att deras val av partner är villkorat. Bland utrikesfödda pojkar säger 36 procent att de har ett villkorat val och 7 procent att de inte har något alls att säga till om.

– Att även pojkar är utsatta har vi ju vetat, men länge har det funnits skam bland pojkar att erkänna att man blir tvingad – de här siffrorna tyder på att det är på väg att ändras vilket är viktigt eftersom pojkarnas situation då blir tydligare. Enkäten visar också att vi behöver bli bättre på att fånga upp utsatta pojkar. I dag riktas insatser främst mot flickorna.

I en fråga fick ungdomarna svara på om det är bra att det i Sverige är förbjudet att gifta bort någon mot dennes vilja. 98 procent av flickorna och 95 procent av pojkarna svarade att det är jättebra.

– Det visar att det finns en medvetenhet om detta bland ungdomar och att de informationskampanjer som vi och andra bedrivit i skolorna gett resultat.

Enkäten visar även att 11 procent av flickorna och 5 procent av pojkarna upprepade gånger de senaste tre åren utsatts för våld, kränkningar och hot av familj eller annan släkt.

– Vi ser en stor och allvarlig våldsutsatthet bland ungdomar, där könsskillnaden är tydlig. Det måste man titta vidare på, säger Mariet Ghadimi som kommer att analysera bland annat denna fråga närmare i höst.

Mariet Ghadimi var själv på plats och delade ut enkäten i varje klass och inledde med att berätta varför studien görs samt var man kan vända sig om man är utsatt. Hon säger att engagemanget varit stort från såväl lärare som elever.

– Man märkte att ämnet väckte känslor. Många kom fram efteråt och ville prata och Tris har haft extra öppet på jourtelefonen.

Vad är hedersförtryck?

Hedersförtryck begränsar en ung persons frihet och rätt att själv välja partner. Den som revolterar anses dra skam över hela familjen och riskerar att utsättas för hedersvåld. Länder med hederskultur finns särskilt i Mellanöstern, Nordafrika och södra Asien.

Enkäten, som var helt anonym, innehöll 52 frågor som berör hedersrelaterat våld och förtryck, trygghet samt mående. Den besvarades av 1 063 niondeklassare. Ungefär var femte ungdom i studien har två föräldrar som är födda utanför Norden, majoriteten i Mellanöstern.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!