HÀr Àr en skiss över hur stationsomrÄdet kan se ut efter ombyggnaden.
I februari presenterades Trafikverkets utbyggnadsplan för Uppsala central. Under tisdagen var det Uppsala kommun som lade fram sin vision av framtidens stationsomrÄde.
MÄnga stÀller sig nu frÄgan hur det kommer sig att Uppsala centralstation, som stod fÀrdig 2011, redan har hunnit vÀxa ur sin kostym. Och hur lÀnge kan man vÀnta sig att det förslag som nu lÀggs fram kommer att stÄ sig?
En faktor som pÄverkar utfallet Àr de lÄnga ledtiderna. De första diskussionerna om den förra ombyggnaden av stationen i Uppsala inleddes redan 1990. Först 20 Är senare, i december 2011, kunde den nya stationen invigas.
Mikael Klingstedt, utredningsledare pÄ Trafikverket, sÀger att prognoserna och arbetssÀtten förÀndrats mycket sedan den förra ombyggnaden av stationen.
â DĂ„varande Banverket var enbart en infrastrukturbyggare. Deras prognoser byggde pĂ„ hur utvecklingen sett ut tidigare. Nu Ă€r vĂ„rt uppdrag pĂ„ Trafikverket att mer vara en samhĂ€llsbyggare, och ta in mer kunskap frĂ„n andra aktörer i samhĂ€llet, sĂ€ger Mikael Klingstedt.
Man kan argumentera för att det hade varit mycket billigare att göra en större ombyggnad redan frÄn början, i stÀllet för att nu planera för ytterligare en utbyggnad av stationen. Men ironiskt nog Àr det ambitionen att hÄlla ner kostnaderna i byggskedet och den begrÀnsande budgeten som gör att de totala kostnaderna ökar dÄ man mÄste bygga om stationen en gÄng till.
â Det Ă€r dyrt att vara fattig, sammanfattar Mikael Klingstedt.
Förslaget innehÄller bland annat tvÄ gÄngbroar över spÄren.
Han sÀger att det i förvÀg var svÄrt att förutse den enorma ökningen av tÄgresandet frÄn Uppsala som skett. Ett stort kliv togs i december 2012 nÀr tÄgtrafiken mellan Stockholm och Uppsala i princip fördubblades nÀr UL/SL-pendeln startade. Mikael Klingstedt exemplifierar med hur det sÄg ut nÀr han jobbade med den sÄ kallade ÄtgÀrdsvalsstudien som lade grunden för fyrspÄrsutbyggnaden.
â VĂ„r utredning var klar 2017. Det var dĂ„ inte enkelt att se vad som behövde göras pĂ„ stationen. NĂ€r vi började det arbetet var det ingen som ville prata om Ă„tgĂ€rder pĂ„ Uppsala central. Alla pratade om fyrspĂ„ret och Handelskammarens utredning om att fyra spĂ„r kan ge 100 000 bostĂ€der, sĂ€ger Mikael Klingstedt.
NÀr Trafikverket senare fick uppdrag att börja projekteringen ingick Àven en anpassning av Uppsala C. I arbetet med jÀrnvÀgsplanen landade man i en ganska omfattande ombyggnad av Uppsala central för att klara den framtida trafiken. Det gjorde i sin tur att den totala kostnaden för fyrspÄret har ökat jÀmfört med de första prognoserna.
â Nu tror jag att vi har tagit höjd för den framtida utvecklingen pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt Ă€n förra gĂ„ngen. Vi anvĂ€nder det som kallas trafikeringscenario hög, och inte bara de gamla standardprognoserna. DĂ„ har vi tagit höjd för att det byggs nya stambanor, att regionaltĂ„gs- och pendeltĂ„gstrafiken utvecklas och samspelar.
Det Àr lÀtt att vara efterklok nÀr man i efterhand recenserar vad som borde ha gjorts.
â Men om det vi planerar kommer att rĂ€cka till finns inget bra svar pĂ„. NĂ€r den nuvarande stationen planerades hade vi inte kunskapen vi har i dag. I slutĂ€ndan handlar det om vems kristallkula man tittar i. Vi pĂ„ Trafikverket har vĂ„ra prognoser samtidigt som kommunerna har sina prognoser. Skulle man lĂ€gga alla kommuners prognoser över befolkningsutvecklingen bredvid varandra sĂ„ ser man att det inte kan bli sĂ„, sĂ€ger Mikael Klingstedt.