Nyligen rapporterade UNT om en utredning vid Uppsalapolisen där 173 personer misstänks bland annat för att ha försökt tvätta pengar från kriminalitet.

LÄS MER: Miljoner kan ha tvättats i samband med casinospel

Uppgifter som UNT fått fram visar att en del av pengarna i härvan härrör från bedrägerier där ett 40-tal ungdomar i Västsverige, födda på 90-talet, är involverade.

Artikelbild

UNT 17 maj 2018.

De ska ha tagit lån i maskopi med kriminella personer. Pengarna är försvunna och ungdomarna som tagit lånen har betalningskrav på sammanlagt cirka 25 miljoner kronor. De misstänks dessutom för bedrägeri.

Advokat Magnus Johansson företräder en kvinna i 20-årsåldern som tog lån på drygt en miljon kronor.

– Det rör sig om en vanlig ostraffad tjej som var naiv och trodde att allt skulle gå bra. Hon börjar sitt vuxenliv med en miljonskuld och mår naturligtvis mycket dåligt idag, säger han.

Enligt polisen ser brottsupplägget ut så här:

Artikelbild

Ett 40-tal personer med ordnad ekonomi har kontaktats av kriminella aktörer och förmåtts att ta lån i olika finansinstitut.

Låntagarna har sedan lämnat ifrån sig bank-id och bankdosor till de kriminella personerna som därmed kunnat ta ut pengarna.

Sedan har låntagarna polisanmält att pengarna försvunnit från deras konton. De har påstått att de utsatts för bedrägeri, utan att förstå hur det gått till.

Låntagarna har dock varit medvetna om att de deltagit i ett brottsligt upplägg och ska ha fått en mindre ersättning av de kriminella aktörerna.

– De unga människor som tagit lånen har fått höra att det här är det perfekta brottet. Men så är det inte, vi har kunnat spåra transaktionerna och de inblandade, säger Lars-Ove Wessberg som utrett ärendet vid Göteborgspolisens bedrägerisektion.

Enligt honom uppgår lånen till mellan 100 000 och 1,6 miljoner kronor per person.

– Låntagarna har varit vanliga unga människor med arbete, säger han.

Mia Sandros är offentlig försvarare till en kvinna i 25-årsåldern som deltagit i bedrägerierna.

– Min klient tog ett banklån på 500 000 kronor på uppmaning av andra och fick själv en ersättning på 10 000 – 20 000 kronor. De som stod för upplägget var mycket övertygande och presenterade till och med ett skriftligt informationsmaterial, berättar advokat Mia Sandros.

– Min klient kom in i det här genom bekanta som också deltagit i upplägget. Hon är en perifer person i utredningen och har inte ens träffat dem i toppen som organiserat det hela. Hon trodde det var vattentätt och känner sig grundlurad, säger Mia Sandros.

Inräknat det 40-tal ungdomar från Västsverige som ingår i utredningens bedrägeridel omfattar ärendet en bit över 200 misstänkta. Då har de 173 personer räknats in som delgivits misstanke i den gren som rör penningtvättsbrott.

Enligt Thomas Bälter Nordenman, en av de åklagare som leder förundersökningen, kan ärendet komma att svälla ytterligare.

– Jag utesluter inte att fler personer kommer att dras in, säger han.

Härvan innehåller flera förgreningar till Uppsala och det florerar obekräftade uppgifter om att hjärnorna bakom brottsupplägget utgörs av grovt kriminella Uppsalabor.

Ärendet inleddes i höstas då en 24-årig man från Uppsala greps på Landvetter med en halv miljon i kontanter.

Bland dem som begärts häktade i utredningen finns en 25-årig Uppsalabo som tidigare dömts för en rad brott. Han misstänks nu för bland annat penningtvättsbrott, grovt vapenbrott och narkotikabrott.

En stor del av bedrägeripengarna ska ha förts över till personer i Uppsalatrakten som misstänks ha upplåtit sina konton i syfte att tvätta pengar. De ingår därmed i den stora härvan med penningtvätt och 173 misstänkta personer som nu utreds i Uppsala.

En försvarsadvokat menar att flera av dessa individer närmast är att betrakta som målvakter i och med att de bara låtit sina konton användas.

Frågan är vart pengarna slutligen tagit vägen.

– Några i toppen har tjänat enorma pengar på detta, kommenterar advokat Magnus Johansson.

Han säger att de aktuella bedrägeribrotten med lånen ibland kallas för friendly fraud, ungefär kompisbedrägeri. Uttrycket syftar på att både låntagaren som blir av med pengarna och den som står för det bedrägliga upplägget agerar i samråd med varandra.

– Tanken är att man låter bankerna ta smällen, säger Magnus Johansson.