Tryggve Pederby är utredare vid avdelningen för social hållbarhet på Region Uppsala. Han tycker att det är viktig att hålla kolla på ungas mående över en längre tid.
"Liv och hälsa ung 2023" visar att skillnaden mellan könen är stor. I länet som helhet svarade 80 procent av pojkarna och 58 procent av flickorna "mycket bra" eller "bra" på frågan om hur de mår rent allmänt. Att jämföra med 2011, då sade 90 procent av pojkarna och 81 procent av flickorna att de mådde "bra" eller "mycket bra".
Sämst mår tjejerna i Tierps kommun, där svarade blott 52 procent att de mådde "bra" eller "mycket bra".
Skillnaden mellan pojkars och flickors mående är allra störst i länets nordligaste kommun, Älvkarleby. Här blev resultatet 89 respektive 54 procent.
– Ja, Älvkarleby sticker ut, men underlaget i små kommuner är samtidigt litet, bland annat saknar kommunen gymnasieskola. Så man får ta de siffrorna med lite försiktighet, säger regionens utredare Tryggve Pederby.
Han tycker att styrkan i Liv och Hälsa är långsiktigheten.
– Trenden är tydlig, sedan 2011 har måendet blivit allt sämre och klyftan mellan könen ökar. Jag reagerar också på att framtidstron är så låg, säger han.
Pessimismen är stor vad gäller synen på framtiden för världen. Bara 29 procent av pojkarna och 21 procent av flickorna tror på en "ljus" eller "mycket ljus" framtid. En rejäl nedgång jämfört med exempelvis 2013 då 48 procent respektive 42 procent trodde på en bättre värld.
Vad gäller framtidstro för egen del går utvecklingen också bakåt. I år svarar 75 procent av eleverna att de tror att deras egen framtid är "ljus" eller "mycket ljus" jämfört med 83 procent toppåret 2013.
"Klyftan mellan unga kvinnor och pojkars mående visar att vi har mycket kvar att göra". säger Emilie Orring, regionstyrelsens ordförande (M)
"Liv och hälsa" kan bilda underlag för kommunernas framtidsplanering och det finns problem att ta tag i. Men några råd ger inte rapporten.
– Vi har sett den här trenden med ökade skillnader mellan pojkar och flickor ett tag. Det är oroande att det ser ut som det gör. Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men klyftan mellan tjejers och killars mående visar att vi har mycket kvar att göra. Det är en utmaning på samhällsnivå som involverar hela vårdkedjan. Det måste in tidiga insatser, redan på förskolenivå, säger regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M).
Men hon lyfter också det som är positivt i årets enkätundersökning. Den visar till exempel att andelen unga som inte dricker alkohol eller tar narkotika ökar. I år svarade 60 procent nej på frågan om de någon gång druckit alkohol, och 90 procent har aldrig provat narkotika. Även rökningen går ned.
Den upplevda tryggheten i Uppsala centrum har ökat något.
Den upplevda tryggheten ökar. Fler säger sig vara trygga när de är vistas i centrum eller ute på stan. Men man kan också utläsa att flickor känner sig något mer otrygga i kollektivtrafiken eller i det egna bostadsområdet på kvällarna.
För fem år sedan riktades stor uppmärksamhet mot otryggheten bland tonårstjejer i Uppsala. Här har det blivit gradvis bättre enligt enkäten. 2019 svarade över 22 procent att de inte kände sig trygga när de vistades i Uppsalas centrum. I dag ser det bättre ut, även om det fortfarande är ett problem. Nu svarar knappt 13 procent av tjejerna nej på frågan om de känner sig trygga i Uppsala centrum.
I undersökningen finns många olika parametrar över unga människors mående. En fråga gäller upplevd ensamhet. Där svarar 10,6 procent av flickorna i länet att de ofta känner sig ensamma.
Enkätundersökningen "Liv och Hälsa Ung", görs av Region Uppsala i samarbete med länets kommuner vartannat år sedan 2005.