Antalet sälar i Sverige har ökat de senaste tio åren och yrkesfisket tar stryk ordentligt som följd.
Sveriges tre sälarter gråsäl, knubbsäl och vikare har de senaste tio åren ökat i antal. Nu verkar ökningen av framförallt gråsäl ha avtagit, mycket på grund av att Naturvårdsverket på senare tid tillåtit licensjakt på säl. Men några som fortsatt lider av ökningen är yrkesfiskarna. Ibland går fisket bra och ibland lite sämre, men sälarnas påverkan på fisket är konstant.
– Vi bedriver skötfiske. Men sälen skrämmer bort fisken på nätterna. Sälarna äter även fisken så det bara hänger skallar kvar. Det är lika med sikfiske. Borrarna biter de på ibland. Sedan har vi skarven som inte är så trevlig heller. Det är ingen rolig situation, säger Ola Jansson, yrkesfiskare från Skutskär.
Ett system har länge funnits där man ersätter yrkesfiskare för att både förebygga skador orsakade av säl och ersätta inträffad sådan skada. Ersättningsbeloppet beräknas på rapporterade sälskador från fiskarnas loggböcker och hur stor del av länets fiskevärde som är skadedrabbat.
I slutet av augusti beviljade Länsstyrelsen i Uppsala län ersättning till ett antal yrkesfiskare i länet, inklusive Ola Jansson som fick cirka 45 tusen för årets sälskador. Han menar dock att den ersättning yrkesfiskare får inte kommer i närheten av det som ett fiske fritt från sälarnas sabotage skulle inbringa.
– Om man hade fått fiska utan sälarna och skarven så hade det varit roligt att fiska. Det tror jag alla andra tycker också. De ören vi får är ingenting mot hur det skulle vara om vi fick fiska ifred från sälar, skarv och så vidare, säger Ola Jansson.
Det har gått så långt att han tycker att det är jobbigt att bedriva verksamhet.
– Man börjar känna sig uppgiven. Skulle jag vara ung idag så skulle jag aldrig satsa på det här. Det går inte att leva på det snart, säger han.
Det är Havs- och Vattenmyndigheten som avgör hur mycket pengar som årligen ska gå till ersättning för sälskador. I ett andra led är det länsstyrelser runt om i landet som handlägger och beslutar om de olika ersättningarna. Daniel Brelin, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen i Uppsala län, tycker att situationen är minst sagt bekymrande.
– Det är extremt nedslående. Sorgligt. Vi arbetar ju mycket med utrotningshotade arter och liknande vanligtvis. Men det här med yrkesfiske, det här är en utrotningshotad yrkeskategori. Det är väldigt tråkigt såklart.
Han menar att en av lösningarna problemet är jakten på säl. Man har sedan en tid beviljat licensjakt på säl. Men Daniel Brelin menar att den jakt som bedrivs inte bedrivs på rätt sätt.
– Det är bra att vi har licensjakt på säl. Men de som jagar skjuter säl i ytterskärgården och det är inte de sälarna som ställer till det. Det är sälar som har hört och lärt sig hur motorljud låter som gör det. De ligger inne i maror på våren och käkar lekgäddor. Man skulle behöva ha en mycket mer fokuserad jakt för att nå problemen.
Just säljakten är något de på länsstyrelsen arbetar mycket med för att få den att fungera och nå de kvoter man har satt upp för licensjakten.
– I år har vi fått extra pengar för hanteringskostnader vid säljakt. Vi har inte fått ut den informationen än men jag tror vi kommer att lägga ut det i dagarna. Om man vill jaga säl så kommer man kunna söka ersättning hos oss. All säl som man skjuter och ska likvidera kan man då få ersättning för, säger Daniel Brelin.