I Uppsala och Knivsta höjs priset på fjärrvärme med 17 procent för företag och bostadsrättsföreningar samt 13 procent för villor.
Redan inför 2023 gjorde bolagen ovanligt stora höjningar av det annars relativt stabila priset på fjärrvärme. Och nu är alltså nya rekordhöjningar att vänta.
Vattenfall, som ansvarar för fjärrvärmen i Uppsala och Knivsta, höjer vid årsskiftet sina priser med i genomsnitt 17 procent för företag och bostadsrättsföreningar och 13 procent för villor.
Fler än nio av tio bostäder i Uppsala värms upp med fjärrvärme från Vattenfall och för en villa som förbrukar 20 MWh värme per år innebär det här en ökad årlig kostnad på cirka 3 000 kronor.
Nevel, som ansvarar för fjärrvärmen i Östhammar, höjde sina priser med drygt 30 procent i augusti i år vilket för en genomsnittsvilla innebär en prishöjning på nästan 6 500 kronor per år.
Tierps fjärrvärme har i år drygt 15 procent högre priser jämfört med i fjol. Priserna för nästa år tar man beslut om inom kort. Detsamma gäller Ena Energi i Enköping.
Enligt branschen kan lokala prisskillnader förklaras med att olika bolag har olika sätt att producera sin värme. Vissa fjärrvärmeföretag producerar dessutom el, så kallade kraftvärmeverk, som de kan sälja vidare, vilket gör att de kan hålla nere kostnaderna för fjärrvärmeproduktionen.
Bakåt i tiden har priset för fjärrvärme höjts med i snitt 1,5–2 procent per år. Enligt fjärrvärmebolagen är den huvudsakliga anledningen till de prishöjningar vi nu ser Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Exporten från länderna har stoppats.
– 30 procent av den globala marknaden för biobränslen har försvunnit. Det har gjort att många länder i Europa som handlar från regionen ser sig om efter alternativ. Den svaga kronan gör Sverige till ett attraktivt land att handla från, vilket ökar efterfrågan och driver upp priserna, säger Lina Enskog Broman, enhetschef för energisystem på branschorganisationen Energiföretagen.
Samtidigt ställer allt fler länder om till fossilfritt vilket ökar efterfrågan ytterligare. Dessutom har det ekonomiska läget med lägre bostadsbyggande gjort att sågverken minskat sin produktion och därmed levererar mindre restprodukter, vilket många bolag använder i sin fjärrvärmeproduktion. Ovanpå det kommer höga räntor och hög inflation.
Nevel uppger att deras prishöjning på nästan 31 procent inte motsvarar bolagets ökade bränslekostnader. Enligt Vattenfall har deras produktionskostnader ökat med över 50 procent på bara ett år.
– Vi befinner oss i en väldigt tuff situation och många bolag är hårt pressade, säger Lina Enskog Broman.
Om prisökningarna håller i sig eller stannar av beror mycket på utvecklingen i Ukraina, enligt Lina Enskog Broman på Energiföretagen.
Hur priserna kommer fortsätta påverkas framöver är enligt henne i princip omöjligt att svara på.
I Heby infördes en ny prismodell tidigare i år som för privatkunder innebar en prishöjning på cirka 2 600 kronor per år. Man utesluter inte fler höjningar.
– Om bränslemarknaden kommer mer i balans ser vi en möjlighet att ligga kvar på den prissättning som vi införde 2023. Men, bränslemarknaden är fortsatt i stark obalans vilket gör att vi i dag har svårt att se hur det kommer att påverka kommande års nivåer, säger Mattias Lagerwall, områdeschef värme på Sala-Heby energi.
Den fallande konjunkturen gör att bostadsbyggandet i Sverige tvärnitat, det gör i sin tur att träproducenter minskar sin tillverkning vilket leder till minskad tillgång på spillprodukter som ofta används för att tillverka biobränsle.
Fjärrvärmebolagen har så kallat naturligt monopol, det vill säga ensamrätt på sina fjärrvärmenät, vilket gör att konsumenter inte kan välja distributör. Organisationen Fastighetsägarna skrev nyligen i UNT att bolagens monopolställning måste granskas.
Prishöjningar runt om i landet har lett till flera anmälningar till Konkurrensverket och även regeringen har reagerat och anser att det finns frågetecken kring om prishöjningarna verkligen är motiverade.
– Vi kommer inte att dra oss för att vidta ytterligare åtgärder om vi ser att prissättningen landat fel, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till nyhetsbyrån TT.
"Vi har också sett enskilda aktörer där vi satt frågetecken kring om det verkligen varit motiverade prishöjningar" säger Ebba Busch (KD) till TT.