EU-valet
Europeiska Unionen med sina högkvarter i Bryssel och Strasbourg kan kännas långt borta från livet hemma i Uppsala.
Men EU sätter reglerna för allt från hur mycket fluor som får finnas i din tandkräm till hur länder får handla med varandra, och deras beslut påverkar våra liv som européer, svenskar – och Uppsalabor.
Ungefär 60 procent av det som beslutas i kommunen och regionen kan kopplas till EU-direktiv. Och att EU:s inflytande sträcker sig ända till Uppsala märks även inom andra områden, som säkerhetsfrågor.
Via Europol, Europeiska polisbyrån, samarbetar medlemsländerna för att bekämpa organiserad brottslighet – ett ökande problem som Uppsala haft stor erfarenhet av de senaste åren.
Kriminella nätverk bryr sig sällan om landsgränser, konstaterar Linda H Staaf, Sverigechef inom Europol.
– Vi är chanslösa om vi ska sitta i Sverige och bekämpa brottsligheten bara utifrån den bild vi har. Vi måste hela tiden tänka internationellt och byta information med andra länder, säger hon.
Enligt en rapport som Europol släppte i april i år är 76 procent av alla kriminella nätverk i Europa aktiva i minst två länder, flera i så många som sju.
– Då är det absolut nödvändigt att polisen jobbar mer internationellt. Spanien, exempelvis, har stor vana med att jobba så här eftersom de under längre tid har sett internationell kriminalitet påverka deras land. Vi i Sverige har varit ganska skyddade, men nu är vi inte det längre.
Nej, Sverige ligger numera i topp vad gäller dödliga skjutningar i Europa, och Uppsala är en av de städer som drabbats värst i landet. Hela hösten skakades staden av den våldsvåg som följde konflikten mellan gängledarna Ismail Abdo och Rawa Majid.
Även om Jale Poljarevius, chef för underrättelsesektionen vid polisens Region Mitt, inte vill gå in på detaljer kring vad polisen jobbar med just nu, säger han att samarbetet med internationell polis är avgörande.
– Det är extremt viktigt, både för att kunna lagföra individer och för att förhindra brott.
Är det vanligt att nätverk ni utreder här i Uppsala är aktiva i andra länder?
– Ja, det vill jag påstå. Många gånger har vi sett att de här individerna skaffar sig bostäder eller vistas långa perioder utomlands.
Ett bra exempel på samarbetet inom Europol tycker Jale Poljarevius är när fransk polis år 2020 lyckades avkryptera chattappen Encrochat, som användes av kriminella i flera länder för att planera grova våldsbrott och narkotikahandel.
– Att fransmännen kunde leverera den informationen till oss är oerhört värdefullt, för där fanns ju information som kunde leda till lagföring.
Att krypterade chattar som Encrochat, Sky ECC och Anom knäcktes har beskrivits som det största globala polisiära genombrottet någonsin. Tack vare detta, berättar Poljarevius, kunde ett 60-tal brottslingar dömas till drygt 300 år i fängelse mellan maj 2020 och oktober 2023 – bara i region mitt.
Att samarbeta inom Europol underlättar klart polisarbetet, konstaterar Linda H Staaf. Det kan vara svårare att få information och att göra överlämnanden av brottslingar mellan Sverige och länder utanför EU.
Men fortfarande finns en hel del byråkrati som saktar ner Europols arbete.
– Det kan bli krångligt när vi behöver ansöka om rättshjälp eller starta särskilda utredningsteam om vi vill ha hjälp med spaning eller göra husrannsakan i ett annat land. Att det tar tid tjänar de kriminella på.
Vet du inte hur du ska rösta? Gör valkompassen här: