Genom ett nytt arbetssätt har polisen lyckats få ner tiden mellan brott och straff. Enligt planerna ska modellen introduceras i Uppsala 2022.
Strategin ska användas vid brott som kan utredas snabbt, exempelvis snatteri, skadegörelse, sexköp och rattfylleri.
En förutsättning är att den misstänkte grips på eller nära brottsplatsen. Liksom idag ska poliser i yttre tjänst hålla förhör och säkra bevis i anslutning till gripandet. Utredningen ska så långt det går göras klart direkt på brottsplatsen. En nyhet är att poliser på plats kan få stöd av särskilda förundersökningsledare via telefon, så att utredningen utförs korrekt.
När utredningen är avslutad ska ärendet vidare i rättskedjan. I det ledet har det införts nya inslag för att personen ska dömas fortare. Det handlar till exempel om att den misstänkte redan på brottsplatsen får en tid för rättegång. Den som väljer att inte dyka upp i domstolen riskerar att dömas ändå. Dessutom har det gjorts regeländringar så att den misstänkte snabbare ska kunna ta del av papper från myndigheterna.
Målsättningen är att den misstänkte ska få en påföljd inom två till tio veckor beroende bland annat på brottets art. I en del fall kan det till exempel krävas svar på ett alkoholtest innan straffet fastställs.
Brottsförebyggande rådet, Brå, har granskat modellen när det testats i Stockholm. Enligt forskarna, som följt 6 000 brottsmisstankar, kunde ungefär 60 procent av alla ärenden avslutas inom sex veckor.
Handläggningstiden inom polisen halverades jämfört med fall som hanterades på traditionellt vis. Den tydligaste effekten syntes inom åklagarmyndigheten där ledtiden krympte med cirka 80 procent.
I polisens Region mitt, där Uppsala län ingår, ska modellen tillämpas av Gävlepolisen från årsskiftet.
– En fördel är att målsäganden ser att det blir en reaktion direkt, säger Andreas Bergström som jobbar med att införa arbetssättet vid Gävlepolisen.
Hittills har polisen ofta samlat ihop ärenden när det gäller personer som begår många brott. Alla brotten döms sedan av vid ett enda tillfälle och då har personen kunnat få straffrabatt så att de lindrigaste händelserna inte gett någon påföljd.
– Med den nya modellen avdöms istället lindriga brott direkt och därmed blir det ingen straffrabatt, uppger Andreas Bergström.
Följden är alltså att de misstänkta i och med det nya arbetssättet riskerar att dömas för fler brott.
LÄS MER: Trenden har vänt. Fler brottslingar döms i Uppsala.