Cecilia Johansson lektor i meteorologi vid Uppsala universitet.
Sommaren 2023 kommer vi att minnas hur vi fick flytta in fikat från trädgården för att slippa bli uppätna av myggen. Potatisodlingar som regnade bort och källare som svämmade över. Är det här en unik sommar som vi slipper uppleva igen eller får vi vänja oss vid de här så kallade extremförhållandena?
Cecilia Johansson, lektor i meteorologi vid Uppsala universitet, är inte förvånad över händelser som förra helgens översvämning, där delar av Heby kommun gick under vatten.
– Vi har fått ett varmare klimat och luften innehåller mer vattenångor, det gör att vi kan få mer nederbörd, säger hon till UNT.
Men hur kunde det komma sådana här mängder på ett ställe?
– Vi fick en front som drog in från Östersjön. Under fredagen rörde den inte på sig mycket utan de kraftiga regnmolnen låg kvar, därav mängderna på samma ställen.
Att Heby drabbades hårt den här gången var en tillfällighet, hävdar hon, och det finns ingen anledning att tro att Heby är mer utsatt än andra områden.
– Det kunde inträffat var som helst. Det här kan hända i centrala Uppsala också.
SMHI har fått kritik för att ha förutspått att skyfallet skulle gå längre norrut och därför kom Heby kommuns krisarbete i gång sent. Cecilia Johansson säger att det är svårt att ge exakta lokala väderprognoser:
– Det är små skillnader i var fronten hamnar som får lokalt stora effekter.
Kommer sådana här översvämningar hända igen?
– Med klimatförändringarna får vi mer nederbörd. Den här sommaren har vi haft två extremer. Dels värmen i juni, då hade vi rekord på minsta mängd nederbörd i Uppsala. Det var extremt torrt. Från slutet av juni slog det om och vi fick mycket nederbörd.
Mygginvasionen som exploderade i slutet av augusti har också koppling till nederbörden och kan enligt Anders Lindström, myggforskare på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) bli ett återkommande fenomen.
Anders Lindström är myggforskare på SVA.
– Med den här typen av väderhändelser får vi vänja oss, säger han till UNT.
Det är framför allt den aggressiva vårsvämmyggan (Aedes sticticus) som har brett ut sig och masskläckt ägg under översvämningarna.
Var den här invasionen väntad?
– Om det blir så här mycket regn är det inte förvånande, men omfattningen var vi inte beredda på.
Förutom Uppsala har han fått mygg-samtal från bland annat Närke, Västmanland, Sörmland, Västergötland och Norrland.
– Vi har ingen myggövervakning i Sverige, men jag har aldrig blivit kontaktad så mycket förut angående mängderna.
Går det att förhindra den här typen av myggexplosioner?
– Jag har svårt att se att vi kan göra något åt det. Nu lägger myggen ägg i marken. De lägger dem ganska ytligt, under löv och i grästuvor. Äggen kan sedan ligga i marken i flera år, minst fem år, och vänta på en ny översvämning. Det finns inga bra bekämpningsmedel.
– Vad kan ta död på äggen?
Om det blir torrt. Svampar och djur kan äta äggen men många överlever, säger han.
Om fler extremväder är att vänta är svårt att förutspå menar Cecilia Johansson på Uppsala universitet. Hon vågar sig inte på en gissning om hur nästa sommar blir eller närmaste åren.
– För att veta vad som verkligen händer måste vi titta på vädret, som är grunden för klimatet, och det är svårare att förutbestämma.
– Vi har en underliggande förändring som påverkar vädret. Klimatet i Sverige har redan blivit betydligt varmare. De riskbedömningar som görs är inte för framtiden utan något som händer nu, fortsätter hon.