Eva Olin, ekonomidirektör på Region Uppsala, säger att regionen behöver ett stabilt överskott.
Bilden av Region Uppsalas ekonomi är motsägelsefull. Akademiska sjukhuset beskrivs ofta i kristermer med vårdplatsbrist och en överbelastad akutmottagning. Samtidigt kämpar sjukhuset med stora sparbeting för att komma till rätta med de skenande förlusterna som varit ett återkommande tema under många år.
Men medan kris präglar beskrivningen av Akademiska sjukhusets ekonomi har Region Uppsala som helhet gjort stora vinster, även med sjukhusförlusterna inräknade. Pandemiåren, 2020–2022, är på samma gång regionens bästa och Akademiska sjukhusets sämsta, ur ekonomisk synvinkel.
Sedan 2010 är det samlade överskottet för regionen 3,2 miljarder kronor. Den samlade förlusten för Akademiska sjukhuset är under samma period 4,2 miljarder. Hade sjukhuset lyckats hålla sin budget hade alltså vinsten varit totalt 7,4 miljarder. Då är ändå inte reavinsterna, från till exempel försäljningen av Ulleråker, medräknat, vilket hade gett ett ytterligare påslag på resultatet med 1,6 miljarder.
Enligt Eva Olin, Region Uppsalas ekonomidirektör, behövs dock överskottet. Långtidsprognosen för regionen pekar på att verksamheten kommer att börja gå back omkring 2028. Överskottet behövs också för att klara framtida investeringar och de pensionsåtaganden som regionen har för sina anställda. Pensioner som tjänats in före 1985 finns inte med i bokföringen som en skuld. Räknar man även in dessa var skulderna större än tillgångarna i regionen fram till 2019.
– Nu har vi hämtat hem det. Men min bedömning är att vi behöver ligga på minst 2 procents överskott per år framåt, säger Eva Olin.
Förstår du att det sticker i ögonen på folk när Akademiska sjukhuset tvingas till stora sparprogram samtidigt som regionen gör stora vinster?
– Jag har full förståelse för det. Men vi behöver också ha marginaler så att vi slipper låna till framtida investeringar. Det är svårt att kommunicera hur behoven ser ut, säger Eva Olin.
Regionens överskottsmål som ligger på 2 procent innebär i reda pengar om ett plus på 285 miljoner kronor för 2022. Detta överträffades dock med råge. Prognosen för 2022 är ett plus på 424 miljoner.
Målet på 2 procent har blivit som en allmän sanning, något som i princip alla kommuner och regioner har anslutit sig till med hänvisning till rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner, SKR. Men så ska man inte tolka rådet, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.
– Siffran var något som dök upp för längesen, som ett genomsnittligt mål att sträva mot för hela sektorn. Vi sa aldrig att det var vad varje enskild kommun eller region skulle ha, även om många har tolkat det så. Alla regioner och kommuner måste göra analyser utifrån sina egna förutsättningar, säger Annika Wallenskog.
Hon säger att även om pensionsskulden nu stiger till följd av inflationen är det ett bekymmer som kommer att minska på sikt när antalet som får pension enligt de gamla reglerna minskar, och med det utbetalningarna
– Det är ett skäl till att man kan dra ner på överskottsmålet framöver. Samma sak om man har genomfört stora investeringar utan att ta upp stora lån. Då behöver man inte heller ha lika stora överskott som om man har de stora investeringarna framför sig, säger Annika Wallenskog.
Det går dock inte att dra slutsatser bara utifrån ett enskilt år. Annika Wallenskog säger att många regioner, inklusive Region Uppsala, tagit sig upp från en situation där de samlade skulderna, inklusive pensionsåtaganden, varit större än tillgångarna.
Tittar man på Region Uppsalas situation ser det dock bra ut. Pensionsskulden motsvaras i princip av lika stora avsättningar i fonder. Trots att man de senaste åren genomfört stora byggen i projektet Framtidens Akademiska och en ny bussdepå, investeringar på totalt 4,4 miljarder, har regionen endast lån på 600 miljoner kronor, vilket är lite i en verksamhet som omsätter 21 miljarder. Soliditeten, ett mått på tillgångarna i förhållande till skulderna, ligger på 12 procent när pensionsåtaganden är medräknade. Snittet för alla landets regioner är 0.
Expansiva regioner med en ökande befolkning har i allmänhet ett större behov att investera än genomsnittet. De kan behöva ett högre vinstmål än genomsnittet.
– Vi rekommenderar alla kommuner att titta långsiktigt på ekonomin. Man behöver se vad händer om man gör alla investeringar och vilka kostnadsökningar det ger. Sedan kan man behöva ha en viss buffert inför en tuff lågkonjunktur. Men när lågkonjunkturen kommer finns det inga skäl att späka sig ytterligare och sikta på ett överskott då, säger Annika Wallenskog.
Enligt henne handlar det om att inte skjuta upp kostnader till nästa generation.
– Var och en ska betala sin del. Men det betyder också att dagens generation inte ska betala för morgondagens, säger Annika Wallenskog.
För Region Uppsala återstår enligt Eva Olin stora investeringar även framöver. Näst på tur vid Akademiska sjukhuset är renoveringen av det så kallade centralblocket, den stora byggnad som binder ihop höghusen. Bygget av sjukhusköket har pausats, men ska så småningom återupptas. Den styrande koalitionen vill även bygga ytterligare ett parkeringshus vid sjukhuset. Längre fram väntar investeringar i spårvagnsdepå.
Inventeringar behövs enligt Eva Olin även på grund av att regionen får fler invånare och att verksamheten därför måste öka med fler vårdcentraler, vårdplatser och utbyggd kollektivtrafik.
Regionen har expanderat under lång tid. Men när man ser på resultaten är kostnaderna för dessa investeringar inbakade i plusresultaten. Innebär inte det resonemanget att man tar betalt för investeringarna två gånger?
– Kostnaderna för de gamla investeringarna utgår från beloppet man betalade då. Framtida investeringar kan man sannolikt inte göra för samma peng. Då blir det dyrare, säger Eva Olin.
Nyligen presenterades en långtidsprognos som visar att de goda åren kan vara förbi. Från 2028 väntar underskott i regionens verksamhet om inget görs. Framför allt är det en åldrande befolkning som skapar ytterligare press på vården i länet. Överskottsmålet ligger dock kvar.
Är det rimligt att sträva mot överskott även under de dåliga åren? Är det inte då man ska jämna ut resultatet?
– Det kan snabbt svänga. Vi ser inför 2023 att vi har behövt justera budgeten eftersom pensionsavsättningarna ökar till följd av inflationen, säger Eva Olin.