I UNT har berättelserna om personalbrist och sparkravens effekter för sjukhuset avlöst varandra.
– Det spelar ingen roll om vi springer snabbare eller jobbar hårdare. Vi ligger ständigt efter, beskrev en sjuksköterska läget på akutmottagningen i mitten av januari.
På intensivvårdsavdelningen berättar läkaren Torbjörn Karlsson, som också är ordförande i Upplands Allmänna Läkareförening, att en tredjedel av vårdplatserna varit stängda under flera års tid.
– Arbetstidsmodeller och andra åtgärder som gjorts har inte förbättrat, snarare försämrat situationen. Och det leder till att patienterna får sämre vård. Vi måste prioritera bland patienterna och ibland måste svårt sjuka patienter transporteras mellan intensivvårdsavdelningar till sjukhus i Västerås eller Gävle, säger Torbjörn Karlsson.
UNT har läst årsredovisningar för Akademiska sjukhuset för de senaste 20 åren. Och det är en dyster bild av ekonomin som framträder. Inte något år har Akademiska sjukhuset nått upp till sin budget. Det minsta underskottet är på 24 miljoner från år 2006. Den genomsnittliga förlusten ligger på 155 miljoner kronor. Summan av förlusterna från 1996 fram till i dag ligger på 3,6 miljarder kronor.
För den som läser årsredovisningarna går allt igen: "En genomgång av det ekonomiska läget visar att sjukhuset ekonomiska svårigheter består och orsaken är väsentligen densamma som tidigare redovisats nämligen framför allt bristen på personal." Texten skulle kunna vara skriven i dag, men återfinns i årsredovisningen för 2001.
– Nu undrar du vad jag har för trollspö för att kunna vända det här som ingen klarat på 20 år?
Frågan kommer från Malin Sjöberg Högrell (L), ordförande i sjukhusstyrelsen, när UNT vill ställa frågor kring hur lösningarna ser ut.
– Jag har själv inte tittat så långt tillbaka i tiden, men det är intressant det du säger att det varit en så lång period med underskott. Jag tror att vi behöver kika på hur vi använder pengarna och var underskottet uppstår, fortsätter hon.
Den som har det formella ansvaret att vända utvecklingen är Eric Wahlberg, sjukhusdirektör sedan i somras. Han säger att det finns ett glapp mellan resurser och förväntningar på vården. Den medicinska utvecklingen gör att fler behandlingar är tillgängliga vilket driver på kostnaderna.
– Jag tror att man ända sedan mitten av 1990-talet har kunnat erbjuda mer vård än vad man har haft råd med. Samtidigt går en stor del av resurserna åt till vården av de äldre. Den här gruppen blir större. Sammantaget gör det att glappet ökar.
Innebär det att sjukhuset måste avstå från dyra behandlingar för att resurserna ska räcka?
– Det är jättesvåra prioriteringar. Är det viktigare att behandla en dödlig sjukdom när man kan göra 30 höftoperationer för samma kostnad? Vi måste vara öppna med hur förutsättningarna ser ut i dialogen med politiker och tjänstemän. Ytterst handlar det om att vi behöver ha ett tydligt uppdrag, säger Eric Wahlberg.
Trots det sammanlagda miljardunderskottet står dock sjukhuset kvar. Emma Lennartsson, ekonomidirektör i Region Uppsala, säger att även om Akademiska sjukhuset redovisat ett sämre resultat än vad man budgeterat för har andra delar av landstinget/regionen gått med plus, vilket gjort att landstinget, och senare regionen, som helhet lyckats få ekonomin att gå ihop.
– Vissa år har statsbidragen varit större än budgeterat. Andra år har konjunkturen gjort att skatteintäkterna blivit större än beräknat. Vi hade en stor försäljning av Ulleråker som gav en intäkt till dåvarande landstinget, säger Emma Lennartsson.
Hon är ändå bekymrad över den framtida ekonomin för Region Uppsala.
– Det som bekymrar mig är att balansräkningen, summeringen av skulder och tillgångar, är sämre. Vi har inte längre någon krockkudde om vi går in i en annan konjunktur. Dessutom är det en större osäkerhet när det gäller statsbidragen.
Akademiska sjukhusets förlust mäts i förhållande till budgeten. Och budgeten är i slutändan endast ett mått på hur mycket pengar politikerna är beredda att lägga på verksamheten. Under samma period som sjukhuset gått med förlust har också hushållen blivit rikare än någonsin. Enligt SCB:s siffror har medianhushållet sedan 1998 fått 100 000 mer i plånboken per person som ska försörjas, räknat i 2017 års priser. Totalt innebär det att hushållen i Uppsala län har 26 miljarder mer att spendera per år i dag än för 20 år sedan.
Finns det utrymme att höja skatten?
– Det är inget vi har pratat om överhuvudtaget, säger Malin Sjöberg Högrell (L).