"Länets kommuner ligger för långt ner i listan. Det här måste kommunerna ta till sig och jobba med" säger Peter Nordgren, ordförande för SPF Seniorerna i Uppsala län.
– Länets kommuner ligger för långt ner i listan. Det här måste kommunerna ta till sig och jobba med, säger SPF:s ordförande i Uppsala län, Peter Nordgren. Han talar om hur kommunerna i länet hamnat på det index över kvaliteten i hemtjänsten som Sveriges pensionärsförbund (SPF Seniorerna) tagit fram.
De har bedömt kvaliteten i hemtjänsten utifrån en rad kriterier, bland annat hur väl de äldre uppfattar att hemtjänsten utför sitt uppdrag, hur väl man informerar om hemtjänsten, hur man tar hjälp av modern teknik, som till exempel digitala lås, och hur man samarbetar med anhöriga och primärvård. Data som myndigheter samlat in.
De flesta av länets hemtjänster hamnar på den övre hälften av landets alla 290 kommuner, som till exempel Uppsala som hamnar på plats 66 och Håbo med plats 134 i det sammanlagda indexet. Men när det kommer till själva utförandet, det vill säga hur väl äldre uppfattar att hemtjänsten utför sitt uppdrag, halkar flera kommuner ner och får ett sämre betyg. Då hamnar plötsligt Uppsala på 244:e plats, Östhammar på 225 och Sigtuna på 285. Heby får istället ett bättre betyg och hamnar på plats 45, Håbo är på plats 93 och Älvkarleby på plats 94.
Britta Kaul, SPF Seniorerna Sigtuna
– Det viktigaste är ju själva utförandet. Och det är värdefullt att titta på för det betyder så mycket för äldre att hemtjänsten fungerar tillfredsställande, säger Peter Nordgren.
Britta Kaul, är ordförande för SPF Seniorerna i Sigtuna, som hamnat på 285:e plats när det gäller utförandet.
– Vi är inte särskilt förvånade, och det var nog inte politikerna heller. Vi hör ju äldre prata om det här. Dels att det är så många olika som kommer vilket är oroande för gamla och gör att personalen inte hinner lära sig hur den gamla fungerar. Dels språkproblem, att deras svenska inte alltid är så lätt att förstå, säger hon.
– Det är de äldres svar som ger det här låga resultatet, säger Håkan Tenelius, en av konsulterna som arbetat med indexen. Han berättar att äldre själva fått rangordna vad som är viktigast i utförandet av hemtjänsten, som till exempel, att det är lätt att få kontakt, att de passar tider, lyssnar på och anpassar sig till brukaren och om brukaren känner att den kan påverka.
Men den kommun som vill ta del av utredningen behöver betala, eftersom meningen är att utredningen ska bära sig självt. När SPF i Sigtuna tog upp saken med kommunen fick de svaret att det skulle bli för dyrt.
– Det är synd. Vi rekommenderar det verkligen. Om man vet exakt var problemen är då kan man ju sätta in åtgärder just där, säger Britta Kaul.
Uppsala kommun var däremot referenskommun i undersökningen och tittar just nu på resultatet.
– Det verkar vara ett användbart index, säger Rasmus Sundström, chef för hemtjänsten, men lägger till att det kan vara svårt att dra slutsatser om just kommunens verksamhet då indexet inte gör skillnad på om utföraren är privat eller kommunal.
Uppsalas hemtjänst har ett högt generellt index (66:e plats) och får högt betyg när det gäller tekniskt stöd och rutiner för kontakter (8) och handläggning (13) men betydligt lägre (244) vad gäller utförandet.
– Vi är inte så nöjda med det. Nu i höst har vi satt av mer tid i hemtjänsten för att prata med de äldre om vad som är viktigt för just den personen och lyssna mer på hur den vill att saker görs, säger han.
Fotnot: Enkätdelen med hemtjänsttagarna utfördes i början av 2022. Sedan dess har hemtjänstföretaget Buurtzorg sagt upp sitt avtal med Håbo kommun som sedan i våras fått mycket kritik från brukarna.