UNT har tidigare berättat om flera fall där barn med dubbla adresser inte fått rätt till skolskjuts. Ett fall handlade om en tonårspojke som bor varannan vecka hos sin pappa, 3,5 kilometer från närmaste busshållplats. Då pojken är folkbokförd hos mamman nekade kommunen pojken skolskjuts från pappan. Kommunen motiverade beslutet med att gymnasiet är en frivillig skolform och därför inte ger samma rätt till skolskjuts som grundskolan.
Beslutet överklagades till förvaltningsrätten. Tre andra liknande fall i Östhammars och Uppsala kommun överklagades ungefär samtidigt och förvaltningsrätten upphävde kommunernas beslut. Domstolen menade att principen om växelvis boende är väl förankrad i svensk lagstiftning och att barn därför ska ha rätt till skolskjuts från båda sina hem, även på gymnasienivå.
Men ärendena överklagades till kammarrätten som gjorde en helt annan bedömning. Den högre instansen gick på kommunernas linje och menade det personliga ansvaret ökar i och med att gymnasieskolan är frivillig,
– Kammarrätten anser att begreppet "bostad" i lagen som reglerar elevresor är folkbokföringsadressen. Den tolkningen gör vi utifrån avsaknaden av vägledande domar från Högsta förvaltningsdomstolen, sade Eva Östman Johansson, kammarrättsråd, då.
Tre av fallen överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen. Men de meddelar nu att de inte tar upp ärendena.
Därmed står kammarrättens avgöranden fast. Gymnasieelever har inte rätt till skolskjuts från två adresser.