Hyrberoendet kan fortsätta med undersköterskor

Kommunernas hyrpersonal kostar hundratals miljoner. Många ser en risk att beroendet kommer fortsätta. Den yrkesgrupp som kan få kostnaderna att öka ytterligare är undersköterskorna.

En inhyrd undersköterska kan kosta kommunen upp till tre gånger så mycket som en fast anställd. Genrebild.

En inhyrd undersköterska kan kosta kommunen upp till tre gånger så mycket som en fast anställd. Genrebild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Uppsala län2022-12-17 17:00

Alla prognoser pekar på att antalet äldre i behov av hemtjänst kommer att öka markant de kommande åren i alla länets åtta kommuner.

– Det kommer bli en utmaning. Mellan 2018 och 2021 ökade personalkostnaderna inom hemtjänsten i Östhammar med 38 miljoner. Det motsvarar cirka 65 årsarbetare, säger Lina Edlund, chef för sektor omsorg i Östhammar.

Bristen på sjuksköterskor har varit känd länge, men nu börjar flera kommuner även få problem att rekrytera undersköterskor.

– Det håller på att bli en bristvara, och eftersom gruppen äldre ökar så fort måste vi växa ikapp, säger Lina Edlund.

undefined
Lina Edlund, chef för sektor omsorg, i Östhammar säger att man kan annonsera ut lediga underskötersketjänster och inte få någon sökande.

Som UNT tidigare berättat har Håbo kommun hittills i år hyrt in undersköterskor för över 17 miljoner kronor. Det har man aldrig tidigare behövt göra, men när den privata aktören som ansvarade för en stor del av kommunens hemtjänst avslutade sitt kontrakt hade man inget annat val än att hyra in personal, enligt kommunledningen.

En granskning som Kommunalarbetaren gjorde tidigare i år visade att bemanningsföretag letade undersköterskor till ett hundratal kommuner över hela landet inför den svårbemannade sommaren. Enligt tidningen kan kommuner betala över 600 kronor i timmen för att hyra in en undersköterska, att jämföra med en vanlig timlön som högt räknat ligger på runt 250 kronor, inklusive sociala avgifter och semesterersättning.

I juli nästa år blir undersköterska en skyddad titel. Samtidigt ska alla som har hemtjänst från och med nästa sommar erbjudas en fast omsorgskontakt och den personen ska ha titeln undersköterska. Det här kommer ställa krav på kommunerna att bemanna upp så att det helt enkelt finns undersköterskor så det räcker.

När kommunernas behov av utbildade undersköterskor växer kan fler kommuner tvingas vända sig till bemanningsbolag.

– Risken finns. Men i dagsläget har vi inte något sådant behov, men vi behöver ha god planering och framförhållning, säger Åsa Sikberg (M), ordförande för utskottet för arbete och omsorg i Tierp.

undefined
Sedan 2019 har Tierps kommun kunnat utbilda 60 vårdbiträden till undersköterskor via den kommunana gymnasieskolan, säger Åsa Sikberg (M).

Här och i exempelvis Enköping har kommunerna bra samarbeten med de lokala gymnasieskolorna för att kunna utbilda vårdbiträden till att bli undersköterskor.

Från facket Kommunal, som organiserar undersköterskor, pekar man också på att det finns en risk att kommunerna kommer behöva hyra in undersköterskor framöver.

– Vi har ropat i flera år om att arbetsgivarna måste se till att utbilda fler undersköterskor för att täcka det ökade behovet. Att befolkningen blir allt äldre och kommer kräva mer vård är ingen nyhet, säger Helena Ersson, ordförande för Kommunal sektion Uppsala.

Hon säger att det finns en oro för att kommunerna ska öppna upp för en hyrmarknad även på deras område, likt man gjort för exempelvis sjuksköterskorna.

– Förhoppningsvis hamnar vi inte i det läget, men just nu finns det en risk.

undefined
Helena Ersson på Kommunal säger att regioner och kommuner måste ta sitt ansvar och inte öppna upp för att hyra in undersköterskor.

Varför skulle det vara dåligt för era medlemmar?

– När du kommer in och bara jobbar tillfälligt blir det inte samma ansvarstagande. Det ökar pressen på den ordinarie personalen och det kostar stora summor pengar, säger Helena Ersson.

Hon anser att arbetsgivarna måste prioritera att utbilda och fastanställa personal. Och få bort mängden visstidsanställningar.

– Trygga, fasta anställningar ökar även tryggheten för vårdtagarna. Arbetsgivarna har i många år känt till problemen. Nu måste man agera, säger Helena Ersson.

Kommunerna hyr mer

Hittills i år har de åtta kommunerna i länet hyrt vård- och omsorgspersonal för över 150 miljoner kronor. År 2020 var totalsumman drygt 77 miljoner kronor.

Kritiker menar att det här är ett slöseri med skattepengar som i stället hade kunnat gå till att höja de fast anställdas löner och förbättrat arbetsmiljön. Bemanningsföretagen menar å sin sida att inhyrd personal gör att vården får den kompetens som behövs, vilket gör att vård kan utföras, köer kortas och verksamheter hållas öppna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!